Alla drabbas vi ibland av de många distraktioner som omger oss. De flesta lyckas förr eller senare återfå fokus, men för vissa känns det nästan omöjligt att koncentrera sig. Många vuxna lider av adhd (attention deficit hyperactivity disorder), en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som kännetecknas av koncentrationssvårigheter, hyperaktivitet och impulsivitet.
En amerikansk studie från 2006 med 3 000 deltagare i åldern 18–44 år visade att cirka 4 procent av alla vuxna hade diagnosen – detta trots att adhd länge ansågs vara något som endast drabbade barn. Att ställa diagnosen är en komplex process, och därför är det klokt att känna till vad en utredning faktiskt innebär. När diagnosen väl är fastställd finns dessutom flera beprövade metoder för att hantera adhd i vuxen ålder.
Om du misstänker att du har adhd bör du söka hjälp hos en vårdgivare med erfarenhet av adhd-frågor. Det rör sig oftast om en legitimerad psykiatrisk specialist, till exempel en psykolog eller psykiater. Arbetsmetoderna varierar mellan olika kliniker, men det är avgörande att utredningen sker på ett heltäckande sätt. En fullständig utredning innebär vanligtvis ett diagnostiskt samtal, standardiserade betygsskalor, psykometriska test samt en medicinsk undersökning.
Det diagnostiska samtalet har två syften. För det första vill kliniken få fram en detaljerad bild av din bakgrund. Detta görs med hjälp av standardiserade frågor som täcker ett brett spektrum av områden. Svaren analyseras sedan för att bedöma hur adhd-symtomen har påverkat ditt liv. För det andra syftar samtalet till att avgöra om det finns andra psykiska tillstånd som förekommer samtidigt med adhd.
Det är viktigt att alla diagnosticerade tillstånd behandlas, eftersom obehandlade besvär kan försvåra framstegen vid behandling av andra problem. Kliniken frågar också om din skolgång, arbetsliv och familjesituation för att kunna få en helhetsbild. Ibland kan du till och med bli ombedd att ta med din partner eller någon annan närstående, för att komplettera bilden med ytterligare information.
Standardiserade betygsskalor utgör ofta en central del av den omfattande utredningen. Adhd-checklistan i DSM-IV (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, fjärde upplagan) är ett exempel på en vanligt förekommande skala. Andra instrument som kan användas är Copeland Symptom Checklist for Adult ADHD, Wender Utah Rating Scale och Brown Attention-Deficit Disorder Scale. Dessa fylls i regel i av dig själv. Kliniken använder sedan ett eller flera av testen som stöd vid diagnosställandet.
Psykometriska test används inte för att diagnostisera adhd i sig, men kliniken använder dem troligen för att bedöma hur adhd påverkar dig som individ. Testningen omfattar både intelligenstest och personlighetstest. Vilka test som väljs anpassas efter den enskilda personen och dennes behov.
Medicinska undersökningar är nödvändiga för att utesluta att symtomen har andra medicinska orsaker. Om du inte har genomgått en fysisk hälsoundersökning under det senaste året kommer kliniken sannolikt att beställa en sådan som del av utredningen.
När den omfattande utredningen är klar går kliniken igenom all insamlad data och upprättar en rapport. Slutligen får du information om vilka behandlingsalternativ som finns för adhd hos vuxna, samt en översyn av behandlingsmöjligheterna för de eventuella andra tillstånd som upptäckts under utredningens gång. Med rätt diagnos och rätt stöd blir det betydligt lättare att ta kontroll över vardagen och leva ett fungerande liv med adhd.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online