ADHD hos barn: så går diagnosen till

```html

Hyperaktivitet, eller adhd (attention deficit hyperactivity disorder), drabbar cirka 9 procent av alla barn i USA. Enligt amerikanska smittskyddsmyndigheten CDC krävs det för en diagnos att barnet visar "sex eller fler symtom på uppmärksamhetsbrist som har funnits i minst sex månader och som inte är förenliga med barnets utvecklingsnivå". Den här artikeln går igenom några möjliga orsaker till störningen samt de symtom och kriterier som används när hyperaktivitet diagnostiseras hos barn.

Ärftlighet

Hjärnskanningar har påvisat skillnader i både hjärnans struktur och hjärnaktiviteten hos personer med adhd jämfört med personer utan diagnosen. Hyperaktivitetsstörning tenderar att gå igenom generationer och förekommer ofta i samma familj. Forskning pågår för att ta reda på hur störningen förs vidare genetiskt. Bland annat studerar forskarna den förändrade hjärnfunktion och anatomi som ses hos personer med adhd.

Exponering för giftiga ämnen

När en gravid kvinna utsätter sitt barn för gifter som tobaksrök, droger och alkohol under graviditeten ökar risken att barnet utvecklar hyperaktivitet. Även barn som exponeras för bly från gammal målarfärg eller vattenledningar löper förhöjd risk att insjukna i hyperaktivitetsstörning. Studier pågår dessutom kring hur kost och plaster kan påverka risken att utveckla tillståndet.

Diagnos

Enligt CDC måste ett barn uppvisa minst sex av de typiska personlighetsdragen för att kunna få diagnosen hyperaktivitet. Dessutom ska vissa av dragen ha framträtt innan barnet fyllt sju år – det finns inget exakt antal, men vissa symtom ska ha observerats före sju års ålder. Symtomen ska ha funnits i sex månader eller längre, och de ska både försämra barnets inlärning i skolan och störa sociala relationer.

Kriterier

Kriterierna omfattar bland annat följande beteenden:

• Barnet verkar ständigt vicka på sig och vrider sig i stolen och kan inte sitta stilla när det förväntas.
• Barnet reser sig och lämnar sin plats i skolan, även när hen ska sitta stilla.
• Barnet springer omkring eller klättrar på möbler när det inte är lämpligt.
• Barnet kan inte leka lugnt.
• Barnet pratar överdrivet mycket.
• Barnet framstår som att inte lyssna när hen tilltalas.
• Barnet följer inte instruktioner, blir distraherad och glömmer.
• Barnet tappar bort saker hemma eller i skolan, som skor, pennor, läxor eller böcker, som behövs för att klara dagliga sysslor.
• Barnet ropar ofta ut svar i klassrummet innan de andra barnen hinner.
• Barnet har svårt att vänta på sin tur.
• Barnet bryter ofta in i samtal eller lekar.

Vid läkarbesöket

Enligt Mayo Clinic kan allmänläkare, barnläkare, neurologer, psykiatriker och psykologer ställa diagnosen hyperaktivitetsstörning. Vid besöket får du som förälder fylla i frågeformulär om ditt barns beteende och sjukdomshistoria. Läkaren intervjuar och observerar oftast också barnet. Hen kan dessutom begära in beteendeutredningar från skolan eller intervjua barnets lärare eller skolkuratorn för att få en helhetsbild av barnets situation.