Kroppens frisättning av histamin ligger bakom reaktionerna på en lång rad allergiframkallande ämnen, bland annat pollen, myggbett och bistick. När histaminet aktiveras kan det påverka kroppens celler och vävnader, vilket ofta kräver behandling med antihistaminer för att lindra besvären.
Vita blodkroppar som kallas basofiler frisätter histamin när kroppen kommer i kontakt med ett allergen. Histaminet gör att kroppens vävnader kan ta emot antikroppar som svarar på den allergiska attacken. Samtidigt uppstår små öppningar i vävnaderna, vilket gör att vätska från blodet kan tränga ut. Resultatet blir svullnad, klåda och sammandragningar i musklerna, enligt forskare vid Davidson Colleges biologiska institution.
Människor drabbas av olika typer av allergier beroende på hur känsliga deras kroppar är för olika allergener. Hos personer med nötallergi utlöser mandlar en histaminfrisättning, medan växter, gräs och träd kan ge upphov till säsongsbetonade allergier, så kallad höfeber, hos andra.
Histaminreaktionerna kan se mycket olika ut. Vid allergi mot bistick gör histaminet att huden rodnar och att bröstet känns åtstramat. Säsongsallergier kan i stället leda till att histaminet täpper till halsen och näsgångarna, eller gör att ögonen svullnar och torkar ut. Astma är också en vanlig följdsjukdom kopplad till histaminaktivitet.
Antihistaminer finns i många olika former och används för att motverka histaminets effekter. Vissa behandlar myggbett lokalt med antihistaminkräm, medan andra behöver ta läkemedel inuti kroppen i tablettform. Läkare kan även ordinera kortikosteroider, en typ av steroider, som behandlar både året runt-pågående och säsongsbetonade allergier samt astma. Vid kraftiga reaktioner, exempelvis anafylaxi, krävs omedelbar vård.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online