Allergier kan drabba vem som helst – oavsett ålder eller livsstil. Vissa personer löper dock större risk än andra att utveckla en allergi. Här går vi igenom de vanligaste riskfaktorerna och vad du kan göra om du misstänker att du har drabbats.
Vanliga riskfaktorer för allergi
- Arv: Om du har en förälder eller ett syskon med allergi är risken större att du själv utvecklar allergi. Är båda föräldrarna allergiska ökar risken ytterligare.
- Tidigare eksem eller astma: Personer som har haft atopiskt eksem eller lider av astma löper ökad risk att även utveckla allergier.
- Exponering för allergener: Ju mer och ju oftare du utsätts för ett ämne, desto större är risken att du blir allergisk mot det.
- Vissa yrken: Arbeten inom jordbruk, byggsektorn och vården innebär ofta mer kontakt med ämnen som kan utlösa allergi, exempelvis damm, kemikalier och latex.
- Ålder: Allergier är vanligast hos barn och unga vuxna, men de kan uppstå i vilken ålder som helst.
Sjukdomstillstånd som kan öka risken
Vissa hälsotillstånd kan också göra att du lättare utvecklar allergi:
- Immunbristsjukdomar: Ett försvagat immunförsvar gör dig mer mottaglig för allergiska reaktioner.
- Autoimmuna sjukdomar: Sjukdomar som SLE (lupus) och ledgångsreumatism är kopplade till ökad risk för allergi.
- Kroniska lungsjukdomar: Personer med KOL eller kronisk bronkit har högre risk att utveckla allergiska besvär.
- Hormonella förändringar: Kvinnor kan bli känsligare för allergier under graviditet och i samband med klimakteriet.
När ska du söka vård?
Misstänker du att du har fått en allergi är det viktigt att kontakta vården för undersökning och diagnos. En tidig diagnos och rätt behandling minskar risken för allvarliga besvär och komplikationer, exempelvis astma. Vanliga undersökningar inkluderar hudpricktest och blodprov som visar om kroppen bildat IgE-antikroppar mot specifika ämnen. Med rätt kunskap om vad du reagerar på kan du i många fall minska besvären avsevärt genom enkla förändringar i vardagen.
