November är nationella Alzheimers-upplysningsmånaden i USA. För att öka kunskapen om sjukdomen har Alzheimers Association tagit fram två nya resurser för de fler än fem miljoner amerikaner som lever med Alzheimers samt deras tio miljoner anhöriga vårdgivare. Men trots alla tillgängliga resurser och den intensiva forskning som pågår finns det fortfarande många obesvarade frågor om Alzheimers sjukdom.
Alzheimers sjukdom är en form av demens som orsakas av att frisk hjärnvävnad gradvis bryts ner, vilket leder till svår minnesförlust och försämrade mentala funktioner. Enligt Alzheimers Association är sjukdomen den sjunde vanligaste dödsorsaken i USA.
Utöver minnesförlust omfattar symtomen enligt Mayo Clinic desorientering, personlighetsförändringar samt svårigheter med abstrakt tänkande och verbala färdigheter. Många patienter får också problem med att utföra uppgifter som tidigare var enkla och självklara.
En av de vanligaste frågorna är om Alzheimers sjukdom går att bota. Idag finns tyvärr inget botemedel, men det finns behandlingar som kan förbättra livskvaliteten för vissa patienter. Enligt Mayo Clinic kan kolinesterashämmare och läkemedlet memantin bromsa den kognitiva nedgången. Vilken behandling som förskrivs beror på vilket stadium sjukdomen befinner sig i.
En annan ofta ställd fråga gäller vad som ligger bakom sjukdomen. Enligt Mayo Clinic tror den medicinska expertisen att Alzheimers kan bero på en kombination av livsstils- och genetiska faktorer, men ingen enskild orsak har kunnat identifieras.
Som Alzheimers Association påpekar har forskarna ännu inte fastställt varför hjärncellerna hos Alzheimers-patienter slutar fungera. Dessutom finns inget enskilt test som kan bekräfta diagnosen, vilket gör det ännu svårare för forskarna att hitta den exakta orsaken. Läkare kan visserligen ställa rätt diagnos i cirka 90 procent av fallen, men sjukdomen kan endast fastställas med 100 procent säkerhet efter patientens död, när en undersökning kan påvisa de karakteristiska placken i hjärnan.
En ytterligare olösta fråga gäller huruvida amyloid skadar nervcellerna i patienternas hjärnor – och i så fall på vilket sätt. Forskare vid Mass General Institute for Neurodegenerative Disease studerade hur avlagringar som liknar amyloiduppbyggnaden utvecklas i mössens hjärnor. De upptäckte att avlagringarna växer i jämn takt, en fynd som kan visa sig värdefullt för att mäta effektiviteten hos framtida behandlingar som syftar till att hämma placktillväxten i hjärnan.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online