Alzheimers sjukdom är den vanligaste orsaken till demens hos äldre människor. Diagnosen ställs oftast genom en kombination av fysisk undersökning samt psykologiska och neurologiska tester. Eftersom även andra sjukdomar kan ge upphov till demensliknande symtom krävs en utredning av professionella vårdgivare för en säker bedömning. Som anhörig eller vårdare kan du dock på flera sätt följa hur sjukdomen fortskrider och därmed ge läkaren eller psykologen värdefull information.
För en dagbok så att du lättare kan bedöma hur sjukdomen utvecklas. Så snart du misstänker att något inte står rätt till bör du skriva ner vilka brister du ser och hur de förändras över tid. Genom att notera förändringar i beteende och funktionsförmåga får du en tydligare bild av hur snabbt utvecklingen går.
Anteckna alltid datum och patientens ålder vid varje observation. Beskriv personens förmåga att klara dagliga sysslor, till exempel personlig hygien och påklädning. Ställ enkla frågor – vad personen arbetade med, var hen bor, vilket datum det är eller vilken årstid det är – och notera hur korrekt svaren är. Du kan också testa förståelsen för aktuella händelser genom att fråga vem som är statsminister, vilket år det är eller vad som visas på tv.
Se hur din närstående fungerar i sin omvärld. Anteckna information om koncentrationsförmågan: Kan personen fullfölja sina tankegångar, följa anvisningar samt delta i och förstå ett samtal?
Det är viktigt att veta att demens går igenom flera stadier. Enligt klassiska diagnostiska kriterier (DSM III-R, som numera ersatts av nyare versioner) handlar demens om nedsatt korttids- och långtidsminne i kombination med något av följande: nedsatt omdöme, språkstörning, personlighetsförändringar eller försämrad förmåga till abstrakt tänkande. I demensens tidiga skede kan du lägga märke till viss minnesförsämring, sämre körförmåga, oro i obekanta miljöer samt svårigheter att fatta beslut.
Kontrollera om symtomen fortsätter till mellanstadiet, som kännetecknas av försämrad resonemangsförmåga, språk och rumslig orientering. Du kommer då även att se att patienten har problem med koordinationen och riskerar att vandra iväg hemifrån. I det här skedet går det inte längre att förneka demensen, och många drabbade kan inte längre bo själva. De sena stadierna innefattar oförmåga att känna igen familj och vänner, inkontinens samt oförmåga att klara enkla dagliga göromål. Tidiga insatser kan hjälpa vissa patienter, eftersom läkemedel som donepezil (Aricept) och memantin kan bidra till att bromsa sjukdomens progression.
Utöver dagboken kan du ta hjälp av etablerade testinstrument som MMSE (Mini Mental State Examination), som vårdpersonal ofta använder för att mäta kognitiv förmåga. Ta gärna med dina anteckningar till läkarbesöken – konkreta exempel på förändringar underlättar utredningen och hjälper vården att anpassa behandling och stöd efter behov.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online