Alzheimers sjukdom är en degenerativ neurologisk sjukdom som främst drabbar äldre människor. Skadorna på hjärnvävnaden gör att patienterna gradvis förlorar grundläggande kognitiva funktioner, vilket leder till svår minnesförlust. Även om Alzheimers inte ingår i det normala åldrandet ökar risken att insjukna med stigande ålder. Endast omkring fem procent av personerna mellan 65 och 74 år har Alzheimers sjukdom, men bland de som är över 85 år drabbas nästan hälften av befolkningen.
Alzheimers sjukdom delas ofta in i fem stadier. De första symtomen är dock så pass lindriga att de lätt förväxlas med vanliga minnesglipp. Sjukdomen börjar vanligtvis med glömska, till exempel att man glömmer var saker ligger eller missar dagliga åtaganden. I takt med att sjukdomen fortskrider förlorar patienten minnet av närstående, förmågan till abstrakt tänkande och orienteringsförmågan. Så småningom sker en fullständig personlighetsförändring, och patienten kan inte längre klara sig på egen hand.
Den främsta orsaken till Alzheimers är neuronskadorna i hjärnan. Flera olika faktorer bidrar till dessa skador, och nedbrytningen av nervceller förstör successivt patientens förmåga att fungera. Hos patienter med Alzheimers uppstår två typer av skador. Plack bildas i hjärnan när beta-amyloidproteiner klumpar ihop sig och stör den normala elektriska signaleringen mellan hjärncellerna. Den andra typen av neuronskador, så kallade trassel (tangles), uppstår när ett viktigt protein vid namn tau genomgår plötsliga formförändringar som skapar vridningar i hjärnvävnaden. Dessa vridningar leder till att hjärnans neuroner dör.
Generna spelar en roll i utvecklingen av Alzheimers sjukdom. Personer som har föräldrar eller syskon med Alzheimers löper större risk att själva insjukna med åldern. Genetiska mutationer inom familjer tyder på en ärftligt ökad benägenhet för neuronskador. Dessutom drabbas kvinnor oftare än män, främst beroende på att kvinnor i genomsnitt lever längre.
Även om hjärt-kärlsjukdom och Alzheimers inte är direkt kopplade till varandra, spelar samma livsstilsvanor som ökar risken för hjärtsjukdom även roll för Alzheimersriskerna. Högt blodtryck och högt kolesterolintag har visat sig påverka sjukdomens utveckling. Personer som lever stillasittande och rör på sig lite löper dessutom högre risk att insjukna.
Utbildning i sig är ingen riskfaktor, men mängden kognitiva aktiviteter under livet påverkar den framtida utvecklingen av Alzheimers. Ju mer hjärnan tränas, desto fler synapser bildas – synapser som fungerar som ett reservlager av frisk hjärnvävnad under åldrandet. Eftersom formell utbildning stimulerar hjärnaktiviteten är utbildningsnivån därför en faktor som vägs in vid riskbedömning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online