En bot mot Alzheimers sjukdom har ännu inte hittats, men forskarna gör stora framsteg när det gäller att förstå sjukdomen bättre. Dessutom visar nyligen genomförda studier att flera olika förebyggande metoder kan minska risken att insjukna.
Forskare arbetar intensivt för att kunna diagnostisera Alzheimers sjukdom i en levande hjärna. Idag kan diagnosen endast ställas med fullständig säkerhet genom obduktion efter döden. Enligt Alzheimers Association hoppas forskarna kunna använda positronemissionstomografi (PET) i kombination med injektion av Pittsburgh compound B (PIB), ett radioaktivt spårämne, för att upptäcka sjukdomen tidigare än vad som är möjligt idag.
Kosten spelar en viktig roll. Att minska intaget av mättat fett och samtidigt äta rikligt med antioxidanter, exempelvis C- och E-vitamin, kan bidra till att förebygga Alzheimers, enligt Alzheimer's Research and Prevention Foundation. På deras webbplats finns en guide till en idealisk kost för hjärnhälsa. Så kallade "superfoods" som spenat och blåbär anses också ha en skyddande effekt.
Sociala kontakter är en annan viktig faktor. Som Catharine Paddock skriver i artikeln "Loneliness in Old Age Linked to Alzheimer's" ger ett starkt socialt nätverk en halverad risk att få Alzheimers-diagnos. Enligt studien hon refererar till sänker "negativa" känslor som sorg, ensamhet och depression hjärnans motståndskraft mot sjukdomen. Personer som har flera nära vänner att anförtro sig åt, och som ofta deltar i sociala aktiviteter, verkar löpa mindre risk att utveckla Alzheimers. Att ha en make eller partner kan också avsevärt minska risken. Forskarna vet ännu inte exakt varför, men ytterligare studier pågår för att ta reda på det.
Även om ingen bot finns tillgänglig kan både medicinska och andra former av behandling hjälpa till att bromsa sjukdomens utveckling. Alzheimers påverkar hur personer känner och beter sig, liksom deras kognitiva förmågor, enligt Alzheimers Association. Sjukdomen kan göra att den drabbade blir irriterad, rastlös, arg eller på annat sätt lidande. Den kan även orsaka hallucinationer och vanföreställningar.
Alzheimers Association understryker att icke-farmakologiska metoder alltid bör prövas först för att hjälpa patienten att hantera sina symtom. Det kan handla om att anpassa miljön för att minimera stressfaktorer, samt att undersöka om ett fysiskt tillstånd ligger bakom besvären. Om en läkare bedömer att medicinering är nödvändig finns flera antidepressiva, ångestdämpande och antipsykotiska läkemedel tillgängliga, exempelvis Celexa, Prozac, Ativan och Zyprexa. Dessa ska dock endast användas efter läkares ordination.
Idag finns två typer av läkemedel som kan behandla de kognitiva symtomen vid Alzheimers sjukdom. Kolinesterashämmare förhindrar nedbrytningen av acetylkolin, ett signalsubstans som är centralt för minne och inlärning. De fördröjer typiskt symtomens progression i sex till tolv månader, och ibland längre. Läkemedlet memantin (varumärke Namenda) reglerar glutamat, även det en signalsubstans som är avgörande för inlärning och minne. Memantin godkändes för detta ändamål år 2003, och inga andra läkemedel har godkänts för behandling av måttlig till svår Alzheimers sjukdom. Även om experterna inte är överens om hur länge effekten varar, anser många att den liknar kolinesterashämmarnas.
E-vitamin kan också användas som behandling, eftersom antioxidanten kan bidra till att hålla nervcellerna friska. Det kan dock interagera med andra läkemedel och bör därför endast användas enligt läkares anvisningar.
Alternativa behandlingar kan gynna många Alzheimers-patienter, men de bör endast provas efter godkännande från en läkare. Patienten kan även konsultera en homeopat utöver sin ordinarie läkare. Enligt Alzheimers Association har studier kopplat ett högt intag av omega-3-fettsyror till en minskad risk att utveckla Alzheimers sjukdom. Vissa tror dessutom att ginkgo biloba kan bromsa minnesförlusten. Forskare studerar för närvarande även fosfolipiden fosfatidylserin, som bygger upp membranen runt nervcellerna, för att avgöra om den kan användas som en fungerande behandling.
År 2007 gjorde forskarna stora framsteg i förståelsen av Alzheimers sjukdom, vilket sammanfattades i en rapport från Alzheimers Association. Variationer i SORL1-genen kopplades till Alzheimers i en studie publicerad den 14 januari i Nature Genetics. Denna gen utgör ritningen för de proteiner som ansvarar för transporten av amyloidprekursorprotein genom hjärncellerna.
I en annan studie upptäckte forskare att möss med Alzheimers sjukdom lärde sig bättre om de fick extra lärsessioner. I februari visade en studie publicerad i Archives of General Psychiatry att ensamhet ökar risken att utveckla Alzheimers. I maj fann forskarna att om nivåerna av proteinet tau sänks hos möss upphör minnesförlusten. Att sänka nivåerna av beta-amyloid i blodet kan också vara en möjlig behandlingsväg.
I ytterligare studier konstaterade forskarna att mental aktivitet och minimerad stress, samt för kvinnor tillräcklig sömn, kan minska risken att insjukna. Högt blodtryck misstänks öka takten i den kognitiva nedgången hos personer med Alzheimers. Vid slutet av 2007 införde American Psychiatric Association nya riktlinjer för läkare som behandlar Alzheimers-patienter, bland annat att begränsa användningen av antipsykotiska läkemedel, vilka kan öka dödlighetsrisken.
Även om botemedlet ännu inte har hittats har stora resurser avsatts för att studera orsakerna till och behandlingarna av Alzheimers sjukdom, och resultaten från de senaste studierna är lovande. Dessutom tyder bevisen på att ett flertal förebyggande metoder, som de som nämns ovan, kraftigt kan sänka risken att utveckla sjukdomen. Flera av dessa metoder, exempelvis att minska stress, hålla regelbundna sömnrutiner samt hålla sig mentalt och fysiskt aktiv, gynnar människor i alla åldrar på många sätt – utöver att minska risken för Alzheimers sjukdom.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online