Den medicinska världen har länge misstänkt ett samband mellan stroke eller huvudskada och Alzheimers sjukdom. Forskarna har dock inte vetat exakt varför detta samband finns. Utan en fastställd orsak har det varit svårt att utveckla en effektiv behandling. Men nya studier har kastat ljus över denna svårfångade sjukdom och identifierat biologin bakom kopplingen mellan stroke och Alzheimers.
Enligt brittiska Alzheimer's Society fördubblas risken att utveckla Alzheimers sjukdom och relaterade demenssjukdomar efter en stroke. Forskning visar dessutom att man kan förbli extra mottaglig för sjukdomen många år efter att stroken inträffat.
Man tror att syretillförseln till hjärnan minskar under en stroke, vilket med tiden gör att giftiga ämnen kopplade till Alzheimers debut byggs upp i hjärnan. Intressant nog verkar inte strokens storlek eller svårighetsgrad spela någon avgörande roll – knappt märkbara, nästan symtomfria stroke misstänks ofta ligga bakom utvecklingen av Alzheimers hos vissa patienter.
Sedan doktor Alois Alzheimer första gången beskrev de amyloida placken år 1906 har dessa onormala strukturer betraktats som den främsta boven bakom Alzheimers sjukdom. Länge har man trott att de ansvarar för nedbrytningen av nervceller.
Man antar att huvudtrauma eller stroke ökar förekomsten av dessa strukturer, men exakt hur detta går till har länge varit okänt.
Forskare har upptäckt att kroppen efter en stroke får sämre förmåga att bryta ner enzymet BACE, som ansvarar för bildandet av de farliga placken. BACE fungerar genom att klyva så kallade amyloidprekursproteiner, vilket resulterar i ett förkortat protein som kallas A beta-peptid.
Dessa peptider främjar sedan bildningen av de plack som spelar en central roll i sjukdomsförloppet, eftersom de dödar hjärnceller och därmed driver fram Alzheimers symptom.
Studier visar att varje skada på hjärnan eller förändring i blodflödet kan få konsekvenser långt fram i tiden när det gäller risken att insjukna i Alzheimers. Man tror att en stroke stör kroppens naturliga biokemiska balans och minskar dess förmåga att försvara sig mot giftiga peptider och plack.
När forskare vid University of Leeds studerade Alzheimers hos personer som hade haft stroke fokuserade de på syrebrist som möjlig orsak. De fann att när hjärnan inte får det syre den behöver kan oåterkalleliga cellskador ha uppstått, även om patienten utåt sett kan verka frisk.
Hjärnceller som svälter utan syre förmår inte ta upp viktiga kemikalier, vilket gör att dessa ämnen och amyloidproteiner ackumuleras till giftiga nivåer. Forskarna har tagit sina teorier ett steg längre och studerar nu alla som kan befinna sig i ett syrefattigt tillstånd – inklusive personer med sömnapné.
Det finns fortfarande inget botemedel mot Alzheimers, eftersom sjukdomens grundläggande mekanismer ännu inte är helt förstådda. Forskare arbetar dock intensivt med att utveckla nya läkemedel som ska behandla de biokemiska obalanser som en stroke orsakar och som tros ligga bakom sjukdomens debut.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online