Så minskar du vandringsbeteende hos personer med Alzheimers sjukdom

Vandringsbeteende är ett vanligt problem bland personer som diagnostiserats med Alzheimers sjukdom. Patienter kan vandra iväg av många olika skäl – hallucinationer, rastlöshet, förvirring eller tristess. Med några enkla försiktighetsåtgärder kan du minska risken att personen går bort och samtidigt öka chansen till en snabb och trygg återkomst.

Det här behöver du

• Material för aktiviteter
• Medicinskt ID-armband
• Aktuellt foto av patienten
• Korsord
• Datorspel
• Pussel
• Dörrlås med nyckel

Instruktioner steg för steg

1. Lås fönster och dörrar med ett lås som patienten inte klarar av att öppna, till exempel ett dörrlås där endast du har nyckeln.

2. Stanna hos patienten om hen tidigare har vandrat iväg ensam. Försök att hålla dig i samma rum under de vakna timmarna. Personer med Alzheimers blir ofta oroliga när de lämnas ensamma, och den oron kan utlösa vandringsbeteende.

3. Notera vilka tider på dygnet patienten brukar vandra iväg för att se om ett mönster framträder, kopplat till ett visst beteende eller behov. Hen kanske söker efter något eller försöker tillfredsställa ett grundläggande behov, som hunger. Diskutera mönstret med patientens läkare för att ta reda på orsaken.

4. Fråga patientens läkare om vandringsbeteendet kan bero på biverkningar av mediciner.

5. Håll patienten mentalt och fysiskt aktiv. Se till att det finns gott om ordspel, pussel, filmer eller musik som sysselsätter hen. Tristess är en av de vanligaste orsakerna till att personer med demenssjukdom vandrar iväg.

6. Försök att minimera stressande situationer som kan väcka oro och förvirring, exempelvis höga röster och kraftiga ljud.

7. Registrera patienten i ett säkerhetsprogram, exempelvis Safe Return via Alzheimers Association i USA – ett statligt finansierat program som har hjälpt tusentals personer med Alzheimers att komma hem till sina familjer. I Sverige kan motsvarande skydd ofta erbjudas genom kommunala trygghetslarm med GPS-funktion. Ha alltid telefonnumret till tjänsten nära telefonen så att du snabbt kan larma så snart du upptäcker att patienten saknas.

8. Låt patienten bära ett ID-armband med adress och information om den medicinska diagnosen.

9. Utrusta varje ytterdörr i hemmet med en larmsignal som aktiveras när dörren öppnas, så att du direkt blir meddelad.

Avslutande tankar

Kombinationen av förebyggande åtgärder, meningsfull sysselsättning och tydlig identifikation ger det bästa skyddet mot vandringsbeteende. Glöm inte att även spara ett aktuellt fotografi av patienten, eftersom det underlättar sökarbetet avsevärt. Kontakta alltid patientens vårdteam för individuell rådgivning anpassad efter personens behov och sjukdomsstadium.