
För att gasutbytet i lungorna ska fungera effektivt måste luften komma i nära kontakt med blodet som strömmar genom kapillärnätverket runt varje alveol, det vill säga lungblåsan. Gasen kan då transporteras fram och tillbaka över den alveolokapillära membranet. En perfusionsbegränsning uppstår när blodflödet genom kapillärerna runt alveolen blir otillräckligt. Här går vi igenom de vanligaste orsakerna till detta tillstånd.
En embolus är olöst material i blodbanan. Embolier kan täppa till blodkärl, blockera blodflödet och därigenom begränsa perfusionen. De består vanligtvis av koagulerat blod, fettglobuler, cellvävnad, gasbubblor eller bakterier och andra parasiter.
Den vanligaste lungembolin är en blodpropp, så kallad trombos. Sådana propper bildas till följd av skador på kärlväggarna, av läkemedel som ökar koagulationen eller av medfödda och förvärvade koagulationsrubbningar. Fettembolier kan ibland uppstå efter frakturer på långa ben, om benmärg kommer ut i blodet. Även akut pankreatit, intravenös lipidinfusion, fettsugning och användning av hjärt-lungmask (CPB) kan orsaka fettembolism. Embolier av fostervatten, bestående av vätska och fosterceller, kan i sällsynta fall tränga in i moderns blodbanor vid kejsarsnitt eller vaginal förlossning.
Pulmonalartären leder syrefattigt blod från hjärtat till lungorna. Både förhöjt och sänkt tryck i denna artär kan orsaka perfusionsbegränsning i lungorna. Förträngning av artären, låg hjärtminutvolym och låg total blodvolym är faktorer som kan påverka trycket i pulmonalartären och därmed lungornas blodförsörjning.
Akut respiratoriskt distress-syndrom (ARDS) omfattar flera olika lungproblem med relativt plötslig debut som kan störa perfusionen till lungorna. Ett exempel är akut pulmonell vasokonstriktion, det vill säga pulmonell hypertension, där lungornas kapillärer drar ihop sig som svar på låga syrenivåer. En annan form är lungkontusion efter trauma, till exempel vid trafikolyckor, vilket direkt skadar blodkapillärerna. Lungödem är ytterligare en variant av ARDS, där vätska läcker från kapillärerna in i alveolerna. Detta ger både nedsatt perfusion och ett avbrott i gasdiffusionen över membranet.
Långvariga, kroniska tillstånd kan också begränsa lungperfusionen. Vid emfysem leder förlusten av vävnadselasticitet till att alveolväggarna och kapillärerna gradvis förstörs – något som även kan ses hos mycket gamla personer utan sjukdom. Lungfibros, alltså förtjockning av den alveolokapillära membranet, kan förstöra kapillärnätverken och störa perfusionen. Vissa inhalationsämnen, läkemedel och strålbehandling samt sjukdomar som kollagenossjukdomar kan också orsaka fibros. Mer sällsynta tillstånd som påverkar lungperfusionen är bronkogent karcinom (lungcancer) och histoplasmos, en svampinfektion som drabbar lungorna.
Mekanisk ventilation på sjukhus kan överdistendera alveolerna med höga gastryck och stora luftvolymer, vilket avbryter det kapillära blodflödet. Direkt komprimering av lungbaserna under kirurgiska ingrepp förekommer också, till exempel vid laparoskopisk kirurgi då bukhålan medvetet fylls med koldioxid för att skapa arbetsutrymme. Detta tryck kan störa lungperfusionen under operationens gång.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online