Inflammation är en process genom vilken kroppen bekämpar infektioner eller skador och läker sig själv. Ibland går det dock fel, och denna normalt sett skyddande mekanism kan börja angripa kroppens egna vävnader som om de vore främmande, samt upprätthålla inflammation utan någon verklig anledning. När inflammation inte behövs för att bekämpa infektion eller läka en skada blir den istället skadlig för området där den uppstår.
Kroniska inflammatoriska sjukdomar finns i många former och kan drabba nästan vilken del av kroppen som helst – leder, inre organ, hud och bindväv. Nedan går vi igenom några av de vanligaste och mest kända sjukdomarna i denna grupp.
Den mest kända kroniska inflammatoriska sjukdomen är förmodligen reumatoid artrit, ofta förkortat RA. Sjukdomen angriper ledhinnorna och orsakar svår smärta, stelhet och svullnad, framför allt i händer och fötter. Enligt Mayo Clinic drabbar reumatoid artrit kvinnor två till tre gånger oftare än män, och sjukdomen debuterar vanligtvis mellan 40 och 60 års ålder.
Behandlingen kan bestå av ett eller flera läkemedel, exempelvis NSAID (icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel), DMARD (sjukdomsmodifierande antireumatiska läkemedel), prednison och biologiska läkemedel. Målet är att bromsa de ledskador som inflammationen orsakar och bevara ledernas funktion.
Inflammatorisk tarmsjukdom, eller IBD, omfattar både Crohns sjukdom och ulcerös kolit – två olika men besläktade sjukdomar. De utvecklas oftast mellan 10 och 30 års ålder. Vanliga symtom vid båda sjukdomarna är diarré, magkrampar, feber och viktnedgång.
Ulcerös kolit begränsar sig till tjocktarmen och kan botas genom kirurgisk borttagning av tjocktarmen. Crohns sjukdom kan däremot drabba hela matsmältningssystemet och går idag inte att bota. Trots detta uppger Mayo Clinic att många Crohn-patienter klarar sig bra med rätt behandling. Antiinflammatoriska och/eller immunsupprimerande läkemedel kan få sjukdomen under kontroll och i bästa fall leda till remission.
Systemisk lupus erythematosus (SLE) kan påverka hud, leder, njurar, hjärta, lungor och/eller nervsystemet, och debuterar typiskt hos personer i 20–30-årsåldern. Sjukdomen kan vara livshotande när den angriper vitala organ och kan då kräva aggressiv behandling.
Feber och trötthet är vanliga symtom, liksom vandrande ledsmärtor och hudutslag. Ett karakteristiskt tecken är ett fjärilsformat utslag över näsan och kinderna. Antiinflammatoriska och immunsupprimerande läkemedel utgör den traditionella behandlingen vid lupus, och dessa kan kombineras med andra läkemedel efter behov för att behandla specifika problemområden som njurar, hjärta eller lungor. Eftersom de flesta av dessa läkemedel har allvarliga biverkningar måste patient och läkare noggrant väga riskerna mot nyttan.
Vaskulit är en inflammation i blodkärlen. Vasculitis Foundation listar 15 olika typer, varav vissa främst drabbar barn medan andra förekommer hos vuxna eller äldre. De specifika typerna klassificeras utifrån storleken på de blodkärl de angriper – allt från små kapillärer till aorta.
Eftersom varje del av kroppen är beroende av en tillräcklig blodförsörjning kan vaskulit i princip påverka vilket organ eller vilken kroppsdel som helst. Vissa former är relativt godartade, medan andra kan bli mycket allvarliga. En korrekt diagnos och tidig behandling är avgörande för att undvika komplikationer. Den vanligaste behandlingen består av antiinflammatoriska läkemedel, immunsupprimerande läkemedel eller en kombination av båda.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online