Artros och reumatoid artrit är två av de vanligaste ledsjukdomarna, men de skiljer sig åt på flera viktiga sätt. Artros är den mest förekommande formen av ledsjukdom och är en degenerativ åkomma som kännetecknas av att brosket i lederna gradvis bryts ned. Reumatoid artrit är däremot en kronisk autoimmun sjukdom där kroppens immunförsvar angriper ledvävnaderna, vilket orsakar inflammation och med tiden kan leda till att lederna deformeras.
Typiska symtom på artros är ledvärk, ömhet och stelhet, ofta värst efter vila eller ansträngning. Många upplever också minskad rörlighet, benutväxter (så kallade osteofyter) runt de drabbade lederna samt ett gnisslande eller knarrande ljud när leden används. Artros drabbar oftast viktbärande leder som knän, höfter och rygg, samt fingrarnas leder.
Reumatoid artrit ger symtom som ledvärk, stelhet och ömhet, ofta särskilt på morgonen. Sjukdomen kan även ge allmänna besvär som feber, trötthet och sömnproblem. Andra tecken är mjuka knutor under huden nära lederna, inflammation i saliv- och tårkörtlar samt i hjärtats och lungornas slemhinnor. Till skillnad från artros drabbar reumatoid artrit oftast samma leder på båda sidor av kroppen, exempelvis händer och fötter.
Artros kan bero på flera faktorer, bland annat ärftlighet, tidigare ledskador, långvarig belastning på lederna, övervikt, hög ålder och muskelsvaghet runt lederna. Orsaken till reumatoid artrit är fortfarande okänd, men forskare misstänker att en kombination av genetiska faktorer och miljöfaktorer, såsom infektioner, kan spela roll eftersom det handlar om en autoimmun reaktion.
Risken att utveckla artros ökar vid tidigare ledskador, ålder över 40 år, fetma, medfödda eller förvärvade skelettdeformiteter samt vid yrkesarbete som innebär stor belastning på lederna. För reumatoid artrit är de största riskfaktorerna rökning, kvinnligt kön och åldern 25–50 år.
Båda sjukdomarna behandlas med smärtlindrande och antiinflammatoriska läkemedel, exempelvis kortison. Fysioterapi och träning spelar en viktig roll för att bibehålla rörlighet och muskelstyrka. I svårare fall kan kirurgi behövas för att reparera eller byta ut skadade leder, till exempel med en konstgjord höft- eller knäled. Vid reumatoid artrit används dessutom ofta så kallade reumatiska läkemedel (DMARD) som bromsar sjukdomens progression.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online