Degenerativ ledsjukdom innebär att ledytan gradvis slits ner. Brosket mellan lederna bryts ner, vilket gör att benen kan deformeras och gnida mot varandra. Tillståndet förknippas oftast med artros, som orsakas av slitage över tid, men slutstadiet av reumatoid artrit kan ge en mycket liknande bild i lederna.
Ett av de första tecknen på degenerativ ledsjukdom är stelhet i den drabbade leden på morgonen. Stelheten varar typiskt i 15 minuter eller längre innan den släpper. En liknande stelhet brukar också kännas efter perioder av aktivitet eller ansträngning.
Utöver stelheten finns flera andra typiska tecken på sjukdomen:
Många upplever också att väderförändringar, till exempel fuktigt eller kallt väder, kan förvärra besvären.
Ett karaktäristiskt drag hos degenerativ ledsjukdom är hur symtomen varierar under dagen. Besvären tenderar att avta under natten och vila, för att sedan successivt öka under dagen i takt med att leden används och belastas.
Vid engagemang i händerna syns ofta tydliga tecken i form av benväxtligheter, så kallade knutor, i fingerlederna eller vid tummens rot. Dessa kan göra fingrarna stela och ömma samt påverka greppförmågan. När ryggraden är drabbad kan smärtan stråla ut i nacke och axlar, och ibland även ge upphov till stelhet och nedsatt rörlighet i ryggen.
Degenerativ ledsjukdom utvecklas ofta långsamt. Processen har troligen pågått i kroppen i månader eller år innan de första tecknen eller symtomen blir märkbara. Det är därför vanligt att diagnosen ställs först efter 50 års ålder, även om förändringarna i leden börjat tidigare. Risken ökar med åldern, men även tidigare ledskador, övervikt och repetitiv belastning kan bidra till sjukdomens utveckling.
Kontakta vården om du har långvarig ledsmärta, morgonstelhet som inte går över, eller om leden svullnar, blir varm eller förlorar funktion. En tidig bedömning kan hjälpa till att bromsa sjukdomsförloppet och lindra besvären genom träning, viktkontroll och i vissa fall läkemedelsbehandling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online