William Harris, ortoped i Massachusetts, utvecklade Harris HIP-poäng (Harris Hip Score) som ett verktyg för att mäta hur en patient fungerar efter en höftprotesoperation. Bedömningen ger ett standardiserat resultat som används för att utvärdera återhämtningen efter operationen och för att jämföra patientresultat över hela USA.
Åtta av delarna på HIP-skalan fylls i av patienten själv: smärta, gångavstånd, aktiviteter, kollektivtrafik, gångstöd, halthet, trappor och sittande. Avsaknad av deformitet samt rörelseomfång bedöms däremot av läkaren utifrån en fysisk undersökning av patienten.
Instruktioner
Skalor som patienten fyller i
- Smärtskalan. Skalan består av sju beskrivningar av smärta, från "ingen smärta eller ignorerar den" till "helt invalidiserad, sängliggande med konstant smärta". Varje påstående har ett numeriskt värde och patienten får poäng utifrån det valda påståendet. Resultatet ligger mellan 0 och 44 poäng. Ju högre poäng, desto mindre subjektiv smärta känner patienten. Högsta poängen 44 ges när patienten uppger att smärtan är frånvarande, måttlig men tolerabel smärta ger 20 poäng, medan fullständig invalidisering på grund av smärta ger 0 poäng.
- Gångavstånd. Skalan går från 0 poäng om patienten är begränsad till säng eller stol till 11 poäng om patienten kan gå obegränsade sträckor. Högre poäng är bättre.
- Aktiviteter – skor och strumpor. Denna skala har tre värden: 0 poäng innebär att patienten inte kan ta på sig skor och strumpor, 2 poäng att det går med svårighet och 4 poäng att det går utan problem. Högre poäng är bättre.
- Kollektivtrafik. Detta är en skala med två alternativ. Kan patienten använda kollektivtrafik får hen 1 poäng, kan hen inte det får hen 0 poäng. Högre poäng är bättre.
- Gångstöd. Skalan varierar mellan 0 och 11 poäng. 0 poäng betyder att patienten använder två kryckor eller inte kan gå, 3 poäng att patienten använder en krycka och 11 poäng att patienten inte behöver något stöd för att gå. Högre poäng är bättre.
- Halthet. Skalan varierar mellan 0 och 11 poäng. 0 poäng innebär att patienten har en kraftig halthet, 8 poäng en lätt halthet och 11 poäng att patienten inte haltrar alls. Högre poäng är bättre.
- Trappor. Skalan varierar mellan 0 och 4 poäng. 0 poäng betyder att patienten inte kan använda trappor, medan 4 poäng betyder att patienten kan gå i trappor utan ledstöd. Högre poäng är bättre.
- Sittande. Skalan går från 0 till 5 poäng. 0 poäng innebär att patienten inte kan sitta bekvämt i någon stol alls, medan 5 poäng betyder att patienten kan sitta i en vanlig stol i en timme. Högre poäng är bättre.
Skalor som läkaren bedömer
- Avsaknad av deformitet. Läkaren ger antingen 0 eller 4 poäng. Fyra poäng innebär att patienten uppfyller följande kriterier: fixerad flexionskontraktur under 30 grader, mindre än tio graders fixerad abduktion, mindre än tio graders fixerad inåtrotation i extension samt en benlängdsskillnad på mindre än 3,2 cm. Om något av dessa kriterier inte uppfylls ges 0 poäng. Högre poäng är bättre.
- Rörelseomfång. Läkaren bedömer höftens flexion, abduktion, adduktion, utåtrotation och inåtrotation för att ge en poäng för rörelseomfång mellan 0 och 5. 0 poäng innebär att rörelseomfånget ligger mellan 0 och 30 grader, medan 5 poäng anger ett rörelseomfång mellan 211 och 300 grader. Högre poäng är bättre.
- Totalpoängen. Den totala poängen summeras till maximalt 100 poäng och grupperas enligt följande:
90–100: Utmärkt
80–89: Bra
70–79: Godtagbar
60–69: Dålig
Under 60: Misslyckad
En poäng över 60 betraktas som acceptabel, men ju högre poängen är, desto bättre har patienten anpassat sig totalt sett efter operationen.
