Ledband är fibrösa vävnader som håller ihop kroppens ben. Till sin uppbyggnad liknar de senor. Tillsammans med senorna, som fäster musklerna vid benen, bidrar ledbanden till rörligheten i kroppens leder.
Ledband består huvudsakligen av kollagen och elastin, två proteiner som ger vävnaden både styrka och flexibilitet. De innehåller också en mindre mängd blodkärl. Inom muskelsystemet klassificeras ledbanden som mjuka bindväver.
Ledbandens främsta uppgift är att hålla samman benen. De hjälper skelettet att bära den belastning som dina dagliga aktiviteter utsätter det för. Dessutom skyddar ledbanden mot skador genom att begränsa rörelseutslaget i lederna, vilket förhindrar att benen rör sig för långt eller i fel riktning.
Ledband finns i alla leder i kroppen, bland annat i nacken, axlarna, armbågarna, handlederna, knäna och anklarna. De ansvarar också för att hålla ihop de många små benen i händer och fötter, vilket gör dem oumbärliga för finmotorik och stabilitet.
Ledbandsskador uppstår ofta när en led utsätts för plötslig eller överdriven stress. Skadar du till exempel knäet är det inte bara musklerna som blir ansträngda – ledbanden drabbas också. Behandlingen av en ledbandsskada liknar i stort sett behandlingen av en skadad muskel. Vila, kylning med is, kompression och höjning av den skadade kroppsdelen rekommenderas. Fysioterapi, exempelvis stretchövningar, kan hjälpa till att återställa ett skadat ledband och återfå dess funktion.
Även om det kan verka logiskt att ledbanden skulle höra hemma i skelettsystemet, eftersom de förbinder benen med varandra, ligger deras struktur betydligt närmare musklernas. Ben är hårda, porösa vätvnader som till största delen består av kalcium och andra mineraler. Ledbanden är däremot mjuka och elastiska, precis som muskelvävnad. Kombinationen av denna strukturella likhet med musklerna och ledbandens aktiva roll i kroppens rörelser är anledningen till att de räknas som en del av muskelsystemet snarare än skelettsystemet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online