Kul-och-fickaleder (sfenoidala) är fleraxiella synoviala leder som tillåter rörelse i tre plan: flexion/extension, abduktion/adduktion och rotation (circumduktion).
Mänskliga exempel
- Glenohumeral (Axel) led: Humeruskop + glenoid fossa. Mest rörlig, minst stabil. Statiska stabilisatorer: labrum, band (GHL), kapsel. Dynamiska: rotatorkuff (SITS), deltoideus, skuldreblads-muskler.
- Höft (Coxal) led: Femurkopp + acetabulum. Djup fossa + labrum + starka band (iliofemoralt, pubofemoralt, ischiofemoralt) → hög stabilitet, mindre rörlighet. Viktbärande.
- Första kappometakarpala (Tumbas bas) led: Trapezium + metakarpalbas. Sadelformad men funktionellt kul-och-ficka. Möjliggör opposition – kritisk för mänsklig manipulation.
Jämförande anatomi
Axeln offrar stabilitet för rörlighet (evolutionärt kompromiss för kastning, räckning, verktygsanvändning). Höften offrar rörlighet för stabilitet (bipedal viktbärande).
Klinisk relevans
- Axel: luxation (anterior 95%), rotatorkuffrev, labrumrev, fryst axel.
- Höft: OA, femurhalsfraktur, FAI, labrumrev, DDH.
- Tum CMC: OA (vanligt), Bennett/Rolando-frakturer.
