Axelimpingement, eller impingementsyndrom i axeln, uppstår när mjukdelarna i axeln – rotatorkuffen och slemsäcken under akromion (bursa subacromialis) – blir inflammerade. Inflammationen orsakas oftast av idrottande eller repetitiva rörelser, till exempel återkommande lyft över huvudhöjd.
Den som drabbats av axelimpingement får ofta en minskad rörlighet i axeln. Det gör att rörelser som att lyfta armen över huvudet eller sträcka sig bakom ryggen blir smärtsamma. Ytterligare symtom är smärta och svaghet i axelns muskulatur. Vissa drabbade upplever även domningar och stickningar i området.
Stretchövningar och fysioterapi, i kombination med vila från repetitiva aktiviteter över huvudhöjd, hjälper ofta till att lugna besvären. En fysioterapeut kan ta fram ett individuellt anpassat träningsprogram som successivt stärker axelns muskler och förbättrar rörligheten, vilket minskar risken för återkommande problem.
Första linjens behandling vid axelimpingement är NSAID-preparat, det vill säga antiinflammatoriska läkemedel. Vanliga receptfria alternativ är ibuprofen, naproxen och acetylsalicylsyra. De flesta läkare prövar denna behandling i cirka sex till åtta veckor för att se om den ger positiva resultat innan man går vidare med andra åtgärder.
Om enbart NSAID inte lindrar smärtan är nästa steg i behandlingen en injektion. Injektionen innehåller kortikosteroider, vanligtvis kortison, som sprutas direkt in i det drabbade området. Denna behandling kan ge snabb och mer långvarig smärtlindring än tabletter.
Om varken NSAID eller kortison ger önskad effekt kan läkaren beställa en magnetkameraundersökning (MR). Undersökningen visar detaljerat vad som händer inuti leden, exempelvis skador på senor eller slemsäcken. Utifrån MR-bilden bedömer läkaren vilken fortsatta behandling som krävs, samt om en operation bör rekommenderas.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online