1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Legg-Calvé-Perthes sjukdom – tecken och symtom att känna till

Legg-Calvé-Perthes sjukdom (LCPD), ofta kallad bara Perthes sjukdom, kännetecknas av ett tillfälligt bortfall av blodförsörjningen till lårbenets huvud (femur). Detta leder till att benhuvudet som sitter i höftskålen delvis förlorar sin näring och kan deformeras. Sjukdomen drabbar framför allt barn i åldern cirka fyra till tio år och är betydligt vanligare hos pojkar än hos flickor. Hos vuxna är tillståndet mycket ovanligt.

Att känna till de tidiga tecknarna är viktigt, eftersom tidig upptäckt kan förbättra prognosen och minska risken för bestående skador på höftleden.

Tidiga tecken

De första signalerna av LCPD är ofta diskreta och kan lätt förväxlas med vanliga barnsliga stukningar eller överansträngning. Typiska tidiga tecken inkluderar:

  • Hälta, ofta värst efter fysisk aktivitet
  • Att barnet skyddar eller undviker att belasta höften vid gång
  • En lätt begränsning av rörligheten i höftleden

Symtom

När sjukdomen fortskrider blir symtomen tydligare. Vanliga besvär vid Legg-Calvé-Perthes sjukdom är:

  • Smärta i ljumsken
  • Inskränkt rörlighet i höftleden
  • Ledvärk i höften
  • Smärta utstrålande till knäet

Smärtintensiteten varierar från mild till svår och kan komma och gå över tid. Det är värt att notera att smärta enbart i knäet ibland kan vara det enda synliga symtomet, vilket gör att diagnosen kan fördröjas.

Sjukdomsskov

Vila av benet lindrar ofta smärtan, men den kommer tillbaka så snart barnet rör sig igen. Aktiviteter som idrott, löpning, långa promenader eller böjningar kan irritera ledskålen och förvärra besvären. Många barn upplever perioder med värre besvär, s.k. skov, omväxlande med lugnare perioder.

Diagnos

Om Perthes sjukdom misstänks bör barnet undersökas av läkare. Diagnosen ställs vanligen genom en kombination av:

  • Kroppslig undersökning där rörelseomfånget i höften bedöms
  • Röntgenundersökning
  • MRT (magnetkameraundersökning)
  • Benscintigrafi (benscan)

Bildundersökningar visar hur lårbenshuvudet ser ut och i vilket skede sjukdomen befinner sig, vilket styr val av behandling.

Behandling

Målet med behandlingen är att hålla lårbenshuvudet väl centrerat i höftskålen medan det läker, samt att bevara rörligheten i leden. Behandlingen anpassas efter barnets ålder och hur långt sjukdomen har framskridit och kan innefatta:

  • Fysioterapi och träningsövningar
  • Inflammationshämande läkemedel mot smärta
  • Ortos, gips eller andra hjälpmedel för att avlasta höften
  • Sträckning (traktion) av benet

I vissa fall krävs kirurgisk behandling för att korrigera ställningen av lårbenshuvudet. Med rätt behandling och uppföljning har de flesta barn goda möjligheter till ett normalt aktivt liv.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online