Skulderfraktur är ett samlingsnamn för alla benbrott som uppstår inom skulderledens område. Det kan röra sig om ett brutet skulderblad (scapula), ett brutet nyckelben (klavikel) eller en fraktur på överarmens övre del (proximala humerus). Skadan kan bestå av en partiell eller fullständig brytning av det drabbade benet. Behandlingsprotokollet varierar beroende på vilket ben som är skadat.
Enligt American Academy of Orthopaedic Surgeons orsakas frakturer på överarmens övre del och nyckelbenet vanligtvis av direkt våld, exempelvis vid en kollision, ett fall eller en trafikolycka. Skulderbladet är betydligt bättre skyddat än de övriga benen, och för att bryta det krävs ofta högenergitrauma, som vid krascher i hög hastighet. Vanliga symtom vid skulderfraktur är smärta, nedsatt rörlighet, svullnad, blåmärken och en tydlig fysisk missformning av området.
Vid fraktur på nyckelbenet anpassas behandlingen efter skadans allvarlighetsgrad. Är benet endast brutet på ett ställe räcker ofta icke-kirurgisk behandling, såsom vila, immobilisering av skuldran, kylbehandlingar och smärtlindrande läkemedel. Om nyckelbenet däremot är brutet på flera ställen, sticker ut genom huden eller är kraftigt förskjutet kan operation bli nödvändig. Kirurgen återställer då nyckelbenet till sitt normala läge och fixerar det med skruvar, spikar eller plattor.
Bryter du skulderbladet går det i de flesta fall att undvika operation. Läkaren håller vanligtvis skuldran stilla med hjälp av en armslinga eller ett särskilt immobiliserande hjälpmedel, kombinerat med kylbehandling och smärtlindring. Tillhör du de 10–20 procent som behöver opereras beror det oftast på att frakturen sträcker sig upp i skulderleden, eller att nyckelbenet dessutom är brutet. Under operationen fixerar kirurgen det brutna skulderbladet med skruvar och plattor.
Vid fraktur på proximala humerus behövs vanligtvis ingen operation om armen inte är förskjuten från sitt normala läge. Krävs däremot en operation återställs benet till rätt position och hålls på plats med skruvar, stift eller plattor. I vissa svåra fall kan skadan vara så omfattande att det brutna benet måste ersättas kirurgiskt, exempelvis med en ledprotes.
Oavsett om behandlingen är kirurgisk eller icke-kirurgisk krävs en längre återhämtningsperiod som innefattar immobilisering följt av rehabilitering genom fysioterapi. Beroende på skadans svårighetsgrad kan perioden variera från några veckor upp till flera månader. Övningarna under rehabiliteringen fokuserar på att minska stelheten efter behandlingen samt att återfå naturlig rörlighet, styrka och flexibilitet i skuldran. Kontakta din läkare, kirurg eller fysioterapeut för mer information om vilka behandlings- och rehabiliteringsalternativ som passar dig bäst.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online