Sjukgymnastik vid karpaltunnelsyndrom – effektiv rehabilitering steg för steg

Rehabilitering av handleden är avgörande vid karpaltunnelsyndrom – oavsett om du har opererats för tillståndet eller påbörjar ett strukturerat sjukgymnastikprogram utan kirurgi. Hur omfattande problemet än är behöver du förbättra flexibiliteten och styrkan i hand och handled samt göra livsstilsförändringar för att minska risken för återfall.

Karpaltunnelsyndrom orsakas av att medianusnerven, som löper genom en smal passage i handleden kallad karpaltunneln, kommer under tryck. Typiska symtom är domningar, stickningar och smärta i tumme, pekfinger, långfinger och delar av ringfingret. Med rätt träning och rätt anpassningar kan de flesta bli betydligt besvärsfria.

Kirurgisk rehabilitering

De flesta som drabbas av karpaltunnelsyndrom behöver aldrig opereras. De som genomgår en operation – där band som trycker mot nerven genomskärs för att lätta på trycket – får dock börja med att immobilisera hand och handled i flera veckor.

Sjukgymnastiken inleds med passiva mobiliseringsövningar som hjälper handled, fingrar och hand att återfå full rörlighet. När läkaren godkänner ökad aktivitet övergår du till aktiva stretchövningar och trappar sedan successivt upp till lätt styrketräning. Efter fyra till sex veckor följer du i princip samma träningsprogram som personer som rehabiliterar sig utan operation.

Rehabilitering utan operation

I handen och handleden finns nio större muskler som behöver vara lika starka och smidiga för att karpaltunnelsyndrom ska kunna behandlas framgångsrikt. Övningar som aktiverar de ofta försummade musklerna är därför centrala:

• Fingerlyft mot motstånd: Lyft fingrarna mot ett yttre motstånd, eller spänn ut ett gummiband runt fingrarna – det aktiverar muskler som sällan används i vardagen.
• Handledsrotationer: Rotationer lindrar spänningar kring medianusnerven, vars komprimering är själva orsaken till smärtan.
• Stretch av fingrarna: Dra försiktigt tillbaka fingrarna mot kroppen och nedåt mot golvet för att töja muskulaturen.
• Lätta vikter: Rulla lätta vikter längs fingrarna för att bygga upp deras styrka.

Berätta alltid för din sjukgymnast eller läkare om någon övning ökar smärtan – sådana övningar bör avbrytas direkt.

Livsstilsförändringar

De flesta fall av karpaltunnelsyndrom beror på upprepade rörelser i vardagen. Det är den klassiska kontors- och datorskadan, med tusentals musklick och tangentnedslag per dag. Även yrken som kräver frekvent grepp om verktyg eller föremål ökar risken att drabbas.

Oavsett orsak är det viktigt att du tillsammans med din läkare och sjukgymnast går igenom dina dagliga aktiviteter. Eftersom karpaltunnelsyndrom är ett långvarigt tillstånd kan styrketräning som efterliknar just den belastning som orsakat problemet förvärra besvären i stället för att lindra dem.

Att minska de belastande aktiviteterna, variera arbetsställningar eller använda en handledsortos under arbetet kan därför vara en effektiv lösning medan du samtidigt bygger upp styrka och rörlighet i hand och handled.

Sammanfattning

Med gedigen sjukgymnastik, tålmodig uppbyggnad av styrka och rörlighet samt medvetna livsstilsförändringar har de flesta goda möjligheter att hantera karpaltunnelsyndrom – med eller utan operation. Lyssna alltid på kroppens signaler och följ din behandlares råd för bästa resultat.