Vid kalcifierande tendinit har kalciumavlagringar börjat bildas längs senorna, vilket orsakar den inflammation som kännetecknar tillståndet. Detta gör att den drabbade senan blir hårdare än normalt, ibland till den grad att det uppstår smärta, ömhet och stelhet. Även om tillståndet oftast drabbar axeln kan det utvecklas i vilken led som helst, inklusive knä och fotled. Detta är dock inte något du bara behöver lära dig leva med – det finns flera behandlingar som kan lindra symtomen och förbättra din rörlighet.
Liksom vid de flesta tillstånd som rör senor, muskler och leder svarar kalcifierande tendinit ofta bra på enkla självvårdsåtgärder. Läkare rekommenderar vanligtvis konservativa behandlingsmetoder innan mer invasiva ingrepp övervägs, och självvård är det mest konservativa alternativet av alla.
Kylning av den drabbade leden kan hjälpa till att minska inflammationen. Lägg en ispåse, ett paket frysta grönsaker eller en påse med is mot det drabbade ledet i benet. Låt isen ligga på i cirka 20 minuter – det är den ideala tiden. Ligger den på längre finns risk att tillståndet förvärras. Upprepa kylningen var tredje till fjärde timme.
Kombinera kylningen med vila. Du behöver inte eliminera all fysisk aktivitet, men begränsa de rörelser som kan förvärra ditt tillstånd, särskilt när de orsakar smärta. Smärta är i grunden kroppens sätt att tala om för dig att inte göra något, så lyssna på din kropp. Om den säger åt dig att ta det lugnt, gör då det ett tag. När smärtan gått över kan du fortsätta med din dag som vanligt.
Antiinflammatoriska läkemedel kan också göra stor skillnad vid kalcifierande tendinit. Receptfria NSAID-preparat (icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel), som exempelvis ibuprofen, minskar effektivt svullnaden i leden som orsakar smärtan. Följ alltid doseringsanvisningarna på förpackningen för säker och korrekt användning.
Även om du regelbundet behöver vila den drabbade leden är det också avgörande att träna upp området. Det ger styrka, rörlighet och stöd till problemområdet. Eftersom du har kalcifierande tendinit i benet är lågintensiva aktiviteter det bästa valet. Cykling och simning tränar området samtidigt som de belastar knä och fotled minimalt. Försök att inkludera träning de flesta dagar i veckan. Konsultera dock alltid din läkare innan du påbörjar något träningsprogram – hen kan rekommendera sjukgymnastik istället.
Om dessa självvårdsåtgärder inte ger tillräcklig lindring krävs ofta medicinsk intervention. En av de vanligaste behandlingarna är injektioner med kortison (steroider). Steroider fungerar på liknande sätt som NSAID genom att dämpa inflammationen och minska smärtan, vilket i sin tur skapar bättre förutsättningar för läkning.
Din läkare kan också bedöma att du skulle ha nytta av sjukgymnastik. Sjukgymnaster tar inte bara fram specifika övningar för att förbättra din styrka och rörlighet, utan justerar även din hållning och dina rörelsemönster för att lindra den belastning som orsakar det slitage som hänger samman med kalcifierande tendinit.
I svårare fall, eller när andra behandlingar visat sig otillräckliga, kan kirurgi bli nödvändig för att åtgärda förkalkningen i senan. Kalciumavlagringarna bryts då sönder via ett artroskopiskt ingrepp, det vill säga en miniminvasiv operation med hjälp av ett smalt instrument med kamera. Andra fall kan behandlas med chockvågor som riktas mot förkalkningsområdet för att spränga sönder avlagringarna på ett skonsamt sätt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online