En stor del av kroppens bäckenmuskler sitter på insidan av bäckenbenet. Dit hör bland annat musculus pubococcygeus, musculus piriformis samt musculus obturatorius internus och externus. De yttre musklerna fäster vanligtvis vid både bäckenet och andra ben. Exempel på dessa är tensor fasciae latae (höften), sartorius (från höft till knä), gluteus maximus (rumpet) och vastus lateralis (låret). Även buk- och ryggmuskler fäster mot bäckenet.
Smärta i bäckenmuskulaturen kan drabba alla dessa muskler, och besvären kan även stråla ut från dem. Behandlingen brukar bestå av vila, mediciner och rehabiliterande övningar.
Det kan vara svårt att fastställa exakt vad som orsakar smärta i bäckenmuskulaturen. Smärtan behöver inte ens bero på bäckenets eller de närliggande musklerna. Kvinnor kan exempelvis ha infektioner eller smärta i urinblåsan, äggledarna eller äggstockarna som strålar ut mot området. Du kan också ha besvär från ländryggen, eftersom en del av kotorna sträcker sig in i bäckenområdet. Samma ryggmärgsnerver som påverkar de inre organen styr även impulser från skelett och muskler, vilket innebär att en magnetkameraundersökning (MR) ofta behövs för en korrekt diagnos.
Bäckenmuskelsmärta kan ofta identifieras utifrån vissa kännetecken eller aktiviteter. Har du tidigare haft liknande besvär är det troligt att smärtan är muskulär. Detsamma gäller om du nyligen fått en idrottsskada i bäckenmuskulaturen, något som löpare ofta drabbas av. Smärtan är dessutom typiskt muskulär om fysisk aktivitet förvärrar besvären. Om vissa positioner, som att sitta eller ligga ner, lindrar eller försämrar smärtan beror skadan sannolikt på musklerna. Bäckenmuskelsmärta kan ibland också ge en känsla av svaghet eller domningar som varierar under dagens lopp.
Vila hjälper till att stabilisera musklerna och förebygga ytterligare skador eller ökad smärta. Is får blodkärlen att dra ihop sig, vilket minskar inflammationen och därmed smärtan genom att begränsa blod- och lymfflödet till området. Isen är mest effektiv när den läggs direkt mot det ömma stället i 20-minuterspass under dagen. När svullnaden eller smärtan har lagt sig något kan värme, till exempel värmekuddar eller varma bad, främja blodcirkulationen i området och påskynda läkningen.
Antiinflammatoriska läkemedel som ibuprofen och naproxen kan hjälpa till att lindra bäckensmärtan och minska inflammationen. Vid mer kraftig smärta till följd av en allvarligare skada kan vissa kortikosteroider ges via munnen eller genom injektion. Fysioterapi kan också behövas. Vanligtvis börjar terapeuten med enkla stretchövningar för att mjuka upp musklerna och vänja dem vid rörelse. Så småningom kan lätt styrketräning eller träning med motstånd introduceras för att främja läkningsprocessen. Massage kan hjälpa musklerna att slappna av och lindra spänningar. Även biofeedback och transkutan elektrisk nervstimulering (TENS) kan ge lindring vid mer kronisk smärta.
Det finns ingen fastställd tidsram för att bli av med smärta i bäckenmuskulaturen. Besvär kopplade till en idrottsskada eller olycka kan ta månader att läka helt. Den som dock tar ett aktivt grepp om sin behandling har goda chanser att återhämta sig snabbare.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online