Det medicinska namnet på fotens undersida, eller sulan, är "planta". Flera olika besvär kan drabba detta område. Den vanligaste är plantar fasciit – en inflammation i den tjocka bindvävssträng, plantarfascian, som löper längs hela foten från hälen till tårnas bas. Andra besvär som kan uppstå är plantarvårtor, plantar fibromatos och plantar hyperkeratos.
Fotens undersida innehåller en rad stödjande muskler samt en tjock bindvävssträng som kallas plantarfascia. Den stödjer fotvalvet och håller det spänt på plats. Personer med en kort plantarfascia har höga fotvalv, medan de med en lång fascia får plattfot, eftersom spänningen i valvet då blir lägre.
Plattfot i sig orsakar ingen smärta, men kan leda till överpronation – ett tillstånd där foten och fotleden vrids för mycket inåt vid belastning. Detta kan i sin tur ge upphov till andra problem, exempelvis ryggont, knäbesvär och ökad belastning på vaderna.
I kroppen fungerar fascian som ett skyddande lager av bindväv runt våra organ och muskler – du har säkert själv sett fascia när du trimmat kött. Den består främst av kollagen- och elastinfibrer. Vissa fascior, som den strax under huden, är mycket tunna, medan andra är tjocka och sega, precis som plantarfascian på fotens undersida.
Vid överbelastning, till exempel vid för mycket stående, gång eller löpning, kan plantarfascian bli inflammerad och orsaka smärta. Smärtan känns dock inte i fotvalvet utan i hälen. Den beskrivs ofta som en "stenblöda", eftersom det känns som att man trampar på en liten sten. Smärtan är vanligtvis värst när man vaknar på morgonen eller efter att ha suttit stilla länge, medan den ofta inte märks lika tydligt under själva aktiviteten som orsakade besvären.
Behandlingen består i första hand av vila, stretchövningar för vad och fotvalv samt kylning av det ömma området. I vissa fall kan även inlägg eller fysioterapi rekommenderas.
Vårtor som växer på fotens undersida kallas plantarvårtor. De orsakas av humant papillomvirus (HPV) – samma virus som ger genitala vårtor och andra vårtor på kroppens slemhinnor. Viruset tar sig in i kroppen genom små skärsår eller sprickor i huden, vilket gör att vårtorna ofta smittar via golven i simhallar och omklädningsrum.
På fotsulan uppträder vårtorna oftast där trycket är som störst, till exempel på framfoten. De är inte farliga, men kan vara besvärande och smärtsamma vid belastning, och ibland behöver de tas bort av en läkare.
Begreppet "fibromatos" är den medicinska termen för godartade tillväxter i kroppens mjukdelar. På fotsulan rör det sig om små knutor i plantarfascian. Dessa ger normalt inga symtom och behöver sällan behandlas, såvida de inte blir mycket stora eller börjar störa vid gång.
Kirurgisk borttagning kan dessutom orsaka fler problem än den är värd, eftersom foten ibland blir mindre stabil och sämre balanserad efter operationen.
"Hyperkeratos" är den medicinska termen för valkar och förtjockningar av hudens yttersta lager. Valkar på fotsulan som orsakas av dåligt sittande skor eller högt tryck är ingen anledning till oro, såvida de inte blir infekterade eller mycket smärtsamma.
När hyperkeratos däremot uppstår utan någon tydlig mekanisk orsak bör den undersökas av en läkare, eftersom den i vissa fall kan vara ett tecken på en underliggande sjukdom, till exempel diabetes eller cirkulationsrubbningar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online