1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Behandling av juvenil ossifierande fibrom (JOF)

Juvenil ossifierande fibrom (JOF) är en sällsynt, benhård svulst som bildas på en del av ett ben i ansiktet och som ofta ger upphov till svullnad eller ansiktsasymmetri. Tillståndet är i de flesta fall symptomfritt, men smärta kan ibland uppstå beroende på var förändringen sitter. Trots namnet "juvenil" kan sjukdomen drabba personer i alla åldrar, och valet av behandling styrs främst av hur allvarlig och omfattande tillståndet är.

Att bekräfta diagnosen

Eftersom JOF oftast uppstår runt käkbenet upptäcks svulsten ofta första gången på en tandläkarmottagning med hjälp av panoramaröntgen. För att bekräfta diagnosen och utesluta elakartade tumörer genomförs vanligtvis även en datortomografi tillsammans med en biopsi, där ett vävnadsprov analyseras mikroskopiskt.

Kürettage – urskrapning av svulsten

När man misstänker en aggressiv eller icke återkommande form av JOF, vilket är fallet i mer än två tredjedelar av fallen, rekommenderas ofta kürettage. Denna metod är betydligt mindre invasiv än en kirurgisk resektion och innebär att svulsten skrapas eller slipas bort med ett kirurgiskt instrument som kallas kürette. Instrumentet arbetar sig ner genom förändringen tills frisk benvävnad nås.

Kirurgisk resektion

En kirurgisk resektion rekommenderas vanligen när svulsten framstår som aggressiv och omfattande, eller när det rör sig om ett återfall efter tidigare behandling med kürettage. Har växtligheten spridit sig till andra delar av ansiktet, exempelvis näsens septum och näshålorna, används kirurgin för att ta bort svulsten samt en del av det omgivande benet. Plastikkirurgiska ingrepp behövs ofta efteråt för att återställa både funktion och utseende.

Uppföljning och prognos

Då risken för återfall finns, särskilt hos den mer aggressiva psammomatoida varianten, krävs regelbundna kontroller med röntgen under flera år efter behandlingen. Med korrekt diagnos och rätt vald behandlingsmetod är prognosen dock gynnsam, och de flesta patienter återfår full funktion utan bestående besvär.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online