Plantar fasciit är ett tillstånd som orsakar smärta i hälen och ibland även i fotvalvet. Det handlar om en inflammation i plantarfascian – kraftiga vävnadsskikt som löper längs fotens undersida och förbinder hälen med tårna. Smärtan är oftast som värst på morgonen eller vid de första stegen efter att man har rest sig. Tillståndet kan bli kroniskt och bli så smärtsamt att det stör vardagen.
En läkare ställer diagnosen plantar fasciit genom att samtala med patienten om symtomen, undersöka fötter och vrister samt studera hur patienten går. Ibland beställs ett test, till exempel en röntgenundersökning, för att utesluta andra orsaker till hälsmärta.
Den första behandlingen vid plantar fasciit är vila. Att minska aktiviteter som gång, löpning eller hopp kan hjälpa fascian att läka. Att massera fotens undersida med is i fem minuter, eller lägga en ispåse mot området i 20 minuter fyra gånger om dagen, kan minska både smärta och inflammation. Antiinflammatoriska läkemedel som ibuprofen kan också ge lindring.
Räcker inte vila och is bör du kontakta en fotterapeut. En fotterapeut kan utvärdera dina fötter och ditt gångmönster för att upptäcka problem som överpronation (att foten rullar för mycket inåt vid gång eller löpning) eller avvikelser i fotvalvet. Vid behov kan fotterapeuten tillverka en individanpassad inläggning som stödjer foten på rätt sätt. Läkaren kan även remittera dig till fysioterapi.
Fysioterapi vid plantar fasciit innefattar vanligtvis styrke- och stretchövningar. Eftersom spända vadmusklar och hälsenor ofta är vanliga problem vid plantar fasciit riktas stretchingen mot dessa områden. Övningarna bör träffa gastrocnemius och soleus – musklerna i vaden. Vissa använder kilformade eller månformade redskap för att stretcha vaderna, medan andra gör övningarna helt utan redskap. Det finns dessutom stretchövningar för fotens muskler och för själva plantarfascian.
Nattskenor kan också användas för att stretcha vaderna. De arbetar med ett rem mellan tårna och skenbenets framsida som försiktigt drar tillbaka tårna medan du sover. Metoden har visat sig framgångsrik i vetenskapliga studier för behandling av plantar fasciit. Även övningar som stärker fotens muskler kan vara till stor hjälp.
Fysioterapeuter kan dessutom använda ultraljudsterapi eller galvanisk terapi. Ultraljudsterapi använder ljudvågor för att skapa värme och slappna av fotens muskler, medan galvanisk terapi använder mild muskelstimulering för att slappna av muskulaturen och lindra kramp. Dessa metoder är oftast mest effektiva när de används två gånger i veckan. Mellan 80 och 90 procent av alla med plantar fasciit får lindring inom sex månader med dessa konservativa metoder (Weil, DeHeer, Offutt, Trent, Baker, 2003).
För patienter vars smärta inte svarar på traditionell fysioterapi efter sex månader eller mer används ibland extrakorporeal chockvågsterapi (ESWT). Terapin utvecklades ursprungligen för att krossa njursten och använder ljudvågor för att bryta upp ärrvävnad och kalkavlagringar i plantarfascian. Den fungerar som ett icke-invasivt alternativ till operation (Weil, DeHeer, Offutt, Trent, Baker, 2003).
Löpare kan behöva byta skor. Var uppmärksam på vilka aktiviteter som utlöser hälsmärta – under aktiviteten, direkt efteråt eller dagen därpå. En träningsdagbok kan hjälpa dig att identifiera just de belastningar som orsakar besvären. Cross-training är också en bra idé för löpare, liksom regelbunden stretching av musklerna på baksidan av benen.
All stretching måste göras regelbundet och försiktigt. Stretchövningar är bara effektiva när de utförs konsekvent över tid, och alltför intensiv stretching kan irritera vävnaderna och förvärra plantar fasciit. Stretchingen ska kännas behaglig – aldrig smärtsam.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online