Smärta i bakre delen av hälen kan bero på flera olika tillstånd, bland annat akillesinflammation, bursit bakom akillessenan, bursit mellan hälbenet och senan, benkontusioner samt frakturer på talus eller calcaneus. Även om vem som helst kan drabbas är problemet särskilt vanligt bland idrottare och andra fysiskt aktiva vuxna. Behandlingen varierar beroende på typen av skada – från vila och smärtlindring till kirurgi i mer svårbehandlade fall.
Medan vissa hälskador uppstår vid ett enskilt trauma beror smärtan oftast på repetitiva rörelser som löpning, hopp, snabba fotpositionsförändringar och plötsliga sidorörelser. Skadan kan bero på dessa aktiviteter i sig, eller på en kombination av repetitiv belastning och dåligt sittande eller olämpliga skor. I vissa fall kan felaktig fotbeklädnad orsaka hälsmärta även vid helt vardagliga aktiviteter utan idrott. Övervikt kan dessutom vara en bidragande faktor.
Akillesinflammation är en inflammation i akillessenan där den fäster mot hälbenet (calcaneus). Läkaren inleder vanligtvis behandlingen med att rekommendera vila, ispåläggning och att du avbryter alla aktiviteter som utlöser smärta. Antiinflammatoriska läkemedel (NSAID) kan också användas för att lindra besvären. Vid kraftigare smärta kan ett oralt kortikosteroidpreparat, exempelvis prednison, förskrivas. Kortisoninjektioner ska däremot aldrig ges direkt i området, eftersom de kan skada akillessenan.
Korrekt anpassad fotbeklädnad är en central del av de flesta behandlingar för hälsmärta. Läkaren kan rekommendera skor med en så kallad hälnotch, en urgröpning som minskar friktionen mot senan. När smärtan är under kontroll kan en fysioterapeut hjälpa dig med övningar som stretchar och stärker senan, vilket minskar risken för återfall.
Bursit bakom akillessenan är en inflammation i den skyddande slemsäcken som ligger strax bakom senan. Retrokalkaneal bursit är en inflammation i slemsäcken som ligger mellan hälbenet och akillessenan. I sina lindrigare former behandlas båda dessa tillstånd på samma sätt som akillesinflammation, alltså med vila, nedkylning och antiinflammatorisk medicinering. Drabbas du av ihållande hälbursit kan läkaren rekommendera en kirurgisk borttagning av den slemsäck som orsakar smärtan.
Benkontusioner är stötskador som drabbar bens yta och underliggande lager. Har du fått en hälkontusion behandlas du med lämpligt smärtstillande läkemedel och förses ofta med någon form av gånggips eller avlastande skydd som dämpar trycket mot hälen i vardagen. Det kan ta flera veckor innan denna typ av skada läkt helt.
Benfrakturer i bakre hälen rör sig oftast om stressfrakturer, det vill säga små sprickor som uppstår efter upprepade belastningar. Diagnostiseras du med en stressfraktur blir behandlingen i princip densamma som vid en benkontusion: avlastning, smärtlindring och tålamod tills benet läkt.
Kirurgi övervägs endast när hälsmärtan inte svarar på andra behandlingsformer. Utöver borttagning av slemsäck omfattar ingreppen bland annat borttagning av hälsporrar, benutväxter på calcaneus, samt borttagning av kalciumavlagringar i akillessenan. För att underlätta senans rörelse kan kirurgen också förlänga den del av akillessenan som är fäst vid vadmuskelns gastroknemius-del. Har du långvarig hälsmärta som inte går att lösa med konservativ behandling bör du kontakta din läkare för att diskutera vilka kirurgiska alternativ som passar din situation bäst.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online