Käkledsbesvär (TMJ): Orsaker, diagnos och effektiva behandlingsmetoder

Tandkäkledsstörningar (TMJ/TMD) är vanligt förekommande i befolkningen. Upp emot 75 % av alla vuxna uppger sig ha upplevt ett eller flera tecken på käkledsbesvär, medan knappt 35 % har ett eller flera faktiska symtom. För den som drabbas kan besvären vara mycket plågsamma, med smärta, nedsatt käkrörlighet och klickande ljud från käkleden. I de flesta fall går symtomen över med tiden, men om besvären består finns det flera behandlingsalternativ att tillgå.

Vanliga orsaker

Käkleden spelar en avgörande roll vid tuggning, sväljning och tal. Det finns flera möjliga orsaker till käkledsbesvär, bland annat tandgnissling eller tandpressning, stress, felställningar i bettet, ångest samt avvikelser i den intraartikulära disken – en struktur inne i själva leden. En ensam orsak eller en kombination av dessa faktorer kan leda till inflammation, muskelvärk eller muskelkramper.

Diagnos och klassificering

Symtom på käkledsbesvär kan identifieras av en läkare eller tandläkare och innefattar smärta i käken, svårighet att röra käken, nacksmärta, huvudvärk, klickande ljud från leden eller att man inte kan öppna munnen utan smärta. Utifrån symtomen och var smärtan kommer ifrån klassificeras käkledsstörningar antingen som artikulära besvär (i själva leden) eller som besvär i tuggmusklerna. Denna klassificering hjälper till att avgöra vilken behandling som passar bäst.

Icke-invasiv behandling

Icke-invasiva behandlingar bör alltid provas först, innan mer ingripande alternativ övervägs. Läkaren ger oftast råd om vad du kan göra hemma för att lindra symtomen, exempelvis att:

• Applicera värme på det drabbade området
• Göra regelbundna käkövningar
• Använda avslappningstekniker
• Träna stresshantering

I vissa fall kan även akupressur, akupunktur, hypnos eller massage vara hjälpsamt.

Medicinsk behandling

Om symtomen inte lindras av icke-invasiva metoder kan paracetamol och NSAID-preparat (antiinflammatoriska läkemedel) övervägas för att minska smärtan. Vid muskelkramper och tandgnissling kan muskelavslappnande medel eller bensodiazepiner förskrivas. Tricykliska antidepressiva läkemedel kan också användas för att hantera smärta kopplad till käkledsbesvär.

Efter att mindre ingripande behandlingar prövats utan resultat, eller vid svåra symtom, kan läkaren rekommendera en injektion med lokalbedövning eller kortikosteroider för att dämpa inflammationen. Som regel rekommenderas endast en injektion.

Bettskena och tandreglering

Bettskenor har traditionellt använts för att behandla käkledsbesvär, och det finns två huvudtyper:

• Okluderande skenor: Tillverkas individuellt av en tandläkare utifrån mått på din mun, med syfte att förbättra passningen mellan över- och underkäke. Alternativet kan dock vara kostsamt.
• Ickekontaktskenor (munskydd): Kan köpas direkt på apoteket och lindrar symtomen genom att hålla munnen något öppen. Detta minskar i sin tur muskelspänningen och motverkar tandpressning och tandgnissling.

När ska du söka vård?

Kontakta läkare eller tandläkare om smärtan i käken är ihållande, om du har svårt att öppna eller stänga munnen, eller om besvären påverkar din vardag. En tidig utredning gör det lättare att hitta rätt behandling och förebygga långvariga problem.