Den temporomandibulära leden, ofta förkortad TMJ, förbinder underkäken med tinningbenet på sidan av huvudet, strax framför örat. Besvär i denna led kan bero på trauma, artros eller reumatisk artrit, men också på muskelirritation eller överbelastning av käkmuskulaturen.
Symtomen varierar från person till person. Många upplever en dov, molande värk, medan andra drabbas av kraftig, pulserande smärta som strålar ut mot andra delar av ansiktet. Andra vanliga tecken är:
I många fall är symtomen övergående, och det räcker ofta att vila käken genom att äta mjuk mat, lägga ispåsar mot området och undvika att gapa brett. Enligt Mayo Clinic kan naproxen (Aleve), ett NSAID-preparat, ge bättre lindring än många andra antiinflammatoriska läkemedel – särskilt i kombination med skonsamma stretchövningar för käkmusklerna.
Vid mer besvärande besvär kan muskelavslappnande medel och/eller tricykliska antidepressiva läkemedel, som ofta används vid kronisk smärta, bidra till att dämpa besvären. Vid svår och ihållande smärta kan en kortisoninjektion direkt i leden ges för att minska inflammationen. En relativt ny behandlingsmetod är injektion av botulinumtoxin (Botox) i muskulaturen för att lindra muskelsmärta. Om stress eller spänningar får dig att pressa ihop tänderna kan avslappningsövningar vara ett bra komplement till den medicinska behandlingen.
Vissa tror att tandproblem kan orsaka eller förvärra käkledsbesvär. Enligt National Institute of Dental and Craniofacial Research (NIDCR) kan man prova en stabiliseringsskena, till exempel ett bettskydd som oftast bärs nattetid, för att hålla käken i rätt läge och förebygga tandgnissling. Det är dock oklart hur effektiv metoden är, och NIDCR rekommenderar att skenan endast används under en kort tid och att man slutar använda den om symtomen förvärras.
Tandläkare rekommenderar ibland olika tandvårdsingrepp vid käkledsbesvär, exempelvis kronor eller tandreglering för att korrigera bettfel. Det finns dock få vetenskapliga belägg för att dessa åtgärder fungerar, och NIDCR påpekar att de ibland till och med kan öka besvären.
Enligt NIDCR bör kirurgi alltid betraktas som en sista utväg, efter att mer konservativa behandlingar prövats utan resultat. Vid traumatiska skador, exempelvis luxation eller fraktur i leden, kan en operation dock vara oundviklig.
Amerikanska FDA har godkänt konstgjorda implantat för käkleden, och vissa patienter kan ha nytta av en ledreparation, särskilt om de har artros i leden. Finns det fragment eller skräp i leden kan kirurgen skölja den med vätska för att avlägsna dem. NIDCR betonar dock att konstgjorda implantat innebär flera risker, bland annat permanenta skador på käken och ökad smärta. Misslyckas en första operation med att lösa problemet är det dessutom sannolikt att ytterligare ingrepp förvärrar tillståndet.
Kontakta läkare eller tandläkare om du har återkommande smärta i käken, om käken låser sig eller om besvären inte lindras av egenvård. En tidig utredning ökar chanserna att hitta en effektiv behandling innan problemen blir kroniska.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online