
Hälbenet har det latinska namnet calcaneus, ett ord som härstammar från "calc", vilket betyder sten eller krita. Benet utgör grunden för hälen och spelar en central roll i fotens struktur och funktion.
Calcaneus är ett kort ben som tillhör tarsalbenen, alltså fotrotsgruppen, och det är det största benet i denna grupp. Den bakre delen av benet kallas tuber calcanei – calcaneus tuberositet – och detta är den del av hälen som du kan känna med handen på fotens undersida och baksida.
Tuber calcanei är också den plats där akillessenan (hälsenan) fäster. Denna kraftiga sena förbinder hälbenet med vadmusklerna och gör det möjligt att tryffa ifrån vid gång, löpning och hopp.
Hälbenet ledar inte direkt mot skenbenet (tibia). Ovanför calcaneus ligger istället språngbenet (talus), ett annat tarsalben. Dess övre yta, kallad trochlea, är den yta som artikulerar med underbenet och därmed bildar ankelleden.
Fotvalven ser till att fotsulan inte vilar helt platt mot marken. Två av fotens tre valv utgår från hälbenet:
Människans calcaneus är betydligt större och mer utvecklad än schimpansens motsvarande ben. Anledningen är att människan bär sin hela kroppsvikt på fötterna när hon går upprätt, vilket ställer högre krav på hälbenets styrka och stabilitet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online