Benen i det mänskliga skelettet är levande, vital vävnad fylld med blodkärl och näringsämnen som gör att de kan läka snabbt efter skador. Långt ifrån att vara döda stödstrukturer är benen dynamiska organ som ständigt förnyas genom hela livet.
Ben klassificeras i fem olika former: platta ben (bröstbenet och kranialbenen), korta ben (fotleds- och handledsbenen), långa ben (lårbenet, strålbenet samt finger- och tåbenen), oregelbundna ben (kotorna och kilbenet) samt sesamben, som bildas inuti senor – ett välkänt exempel är knäskålen.
Skelettet fyller flera viktiga funktioner i kroppen. Det skyddar de inre organen, underlättar rörelser genom att fungera som hävarmar som musklerna drar i, upprätthåller elektrolytbalansen genom lagring av kalcium och kalium samt producerar blodceller via benmärgen. Dessutom fungerar skelettet som energilager – fettet i den gula benmärgen utgör en värdefull energireserv.
Människan har två typer av benmärg: röd och gul. Den gula märgen används för fettlagring och återfinns i appendikulära skelettet, alltså extremiteterna och skulderbältet med skulderbladet och nyckelbenet. Den röda märgen producerar blodceller och finns i axialskelettet – huvudet, bålen och bäckenet – samt i lårbenets och överarmsbenets övre delar.
Du kan avgöra om ett långt ben tillhör en vuxen eller ett barn genom att undersöka epifysplattan, nära där benets skaft möter ledhuvudet. Hos barn består denna zon av brosk och utgör platsen där bentillväxten sker. Hos vuxna har brosket förbenats och syns endast som en svag linje i benstrukturen.
Wolffs lag om ben beskriver hur en bens struktur formas av den belastning som utsätts för. Ben bryter ständigt ner gammal vävnad och bygger upp nya celler längs de linjer där stressen är som störst. Detta förklarar varför regelbunden fysisk aktivitet stärker skelettet, medan långvarig inaktivitet leder till förlust av benmassa.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online