När höftproteser först utvecklades i mitten av 1900-talet antog man att patienterna inte skulle behöva dem särskilt länge. Proteserna tillverkades därför för att hålla i ungefär tio år. Men eftersom människor lever längre idag – och i vissa fall behöver höftoperation tidigare i livet – har nya typer av höftproteser utvecklats som håller betydligt längre, dock ofta till ett högre pris.
Alla höftproteser, oavsett typ, följer samma grundläggande uppbyggnad som efterliknar benen i höftleden. Lårbenshuvudet ersätts med en konstgjord kula monterad på ett skaft, som förs in i det kvarvarande lårbenet. En skål fästs sedan i bäckenet. När operationen är klar rör sig kulan inuti skålen, vilket återskapar rörelsemönstret i den ursprungliga höftleden.
Den vanligaste typen av höftprotes är tillverkad av metall och plast – metall för kulan och skaftet samt polyeten (en form av plast) för skålen. Fördelen med denna kombination är att den är relativt billig och att dess effekter på kroppen är väl dokumenterade, eftersom den använts under mycket lång tid.
Nackdelen är att plastskålen kan slitas ned över tid, vanligtvis efter cirka 10 till 15 år. Eftersom människor idag lever längre och mer aktiva liv finns det en verklig risk att en metall- och plastprotes behöver bytas ut under patientens livstid.
Höftproteser kan även tillverkas helt i metall, där både kula, skaft och skål består av kobolt-krom. Dessa proteser kan teoretiskt sett hålla i evigheter – eller åtminstone betydligt längre än en genomsnittlig människas livslängd.
Det finns dock viss oro för att friktionen mellan kula och skål kan frigöra metalljoner in i kroppen, vilket har gjort att denna typ blivit mindre vanlig i vissa länder. Helmetallproteser är dessutom dyrare än traditionella modeller i metall och plast.
Keramiska höftproteser innehåller ingen metall alls – både kula, skaft och skål är tillverkade av keramik. Dessa proteser slits ännu mindre än helmetallproteser, men det finns farhågor om att keramiken kan spricka eller gå sönder inne i kroppen. Vissa patienter kan också höra ett svagt gnisslande från protesen när de rör sig.
Keramproteser kan vara ett utmärkt alternativ för personer med metallöverkänslighet eller allergi mot metaller. Precis som helmetallproteser tillhör de dock den dyrare kategorin.
De traditionella metall-mot-plast-proteserna har moderniserats genom användning av starkare, tvärlänkad polyeten, vilket ger en skål som slits betydligt långsammare. Höftresurfacing – där en metalskål placeras över lårbenshuvudet istället för att hela leden ersätts – har också blivit ett populärt alternativ till total höftledsplastik, särskilt för yngre och fysiskt aktiva patienter.
Därtill testas kombinationer av keramik mot metall och keramik mot plast, vilka kan komma att bli etablerade alternativ vid framtida höftoperationer.
Valet av höftprotes beror på flera faktorer: din ålder, aktivitetsnivå, bentäthet, eventuella metallallergier samt ekonomiska aspekter. Din ortoped kommer att hjälpa dig väga fördelarna och nackdelarna hos de olika materialen mot varandra för att hitta den lösning som bäst passar din livssituation. Att diskutera förväntad livslängd för protesen, rehabiliteringstid och möjliga komplikationer innan operationen är alltid klokt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online