Vätska i knät: vad det är, vanliga symtom, orsaker och behandling

Vätska i knät, ofta kallat "vatten i knät", är ett tillstånd där en onormalt stor mängd vätska samlas i eller runt knäleden. Ansamlingen beror vanligtvis på en skada eller ett underliggande medicinskt tillstånd. Tillståndet kan drabba vem som helst, men är särskilt vanligt bland idrottare och personer med ledsjukdomar.

Vanliga symtom

Enligt Mayo Clinic kan vätska i knät ge svullnad, blånader eller stelhet runt knäet. Många upplever också smärta när de belastar det drabbade benet, till exempel vid gång eller träning. I vissa fall kan knät kännas varmt, spänt och rörligheten bli tydligt begränsad.

Utredning och tester

För att fastställa orsaken till vätskeansamlingen kan läkaren ta laboratorieprover på patientens blod eller analysera ledvätska som sugits ut från knät. För att identifiera avvikelser i ben och leder används ofta röntgen eller magnetkameraundersökning (MRI). Ultraljud kan också hjälpa till att bedöma mängden vätska och eventuella skador på mjukdelar.

Vanliga orsaker

Överskott av synovialvätska – den naturliga smörjvätskan i leden – kan byggas upp till följd av benbrott eller skador på ligament och senor. Även följande tillstånd kan orsaka vätska i knät:

• Artros (slitage i leden) – den vanligaste orsaken hos äldre.
• Reumatoid artrit – en autoimmun sjukdom som ger ledinflammation.
• Infektioner – exempelvis bakteriell ledinfektion, som kräver snabb vård.
• Gikt eller pseudogikt – kristallavlagringar som irriterar leden.
• Bursit – inflammation i slemsäckarna runt knäet.

Riskfaktorer

Personer som utövar sporter med snabba vridrörelser i knäna, som fotboll, tennis eller basket, löper ökad risk att utveckla vätska i knät. Överviktiga personer har också högre risk, eftersom knälederna utsätts för större belastning vid vardaglig aktivitet som gång och trappor. Ålder samt tidigare knäskador ökar dessutom risken ytterligare.

Behandling

Vätska i knät kan behandlas med en så kallad punktion (artrocentes), där läkaren med en tunn nål dränerar bort vätskan från leden. Om en infektion påvisas kan antibiotika förskrivas. Behandlingen anpassas alltid efter den bakomliggande orsaken och kan även innefatta:

• Vila och avlastning av det drabbade benet.
• Kylning och kompression för att minska svullnaden.
• Antiinflammatoriska läkemedel, exempelvis NSAID-preparat.
• Fysioterapi för att återfå styrka och rörlighet i knäet.
• Kortisoninjektion vid kvarvarande inflammation.

När bör du söka vård?

Kontakta vården om svullnaden inte går ner inom några dagar, om du får feber tillsammans med ett varmt och rött knä, eller om du inte alls kan belasta benet. Snabb vård är extra viktig vid misstanke om infektion i leden, eftersom detta kan skada brosket permanent om det inte behandlas i tid.