En muskelkramp är en ofrivillig sammandragning av en muskel som kan uppstå plötsligt, ofta går över snabbt och som regel är smärtsam. Ibland kan spasmerna bestå eller återkomma upprepade gånger. En kramp ska inte förväxlas med en muskelryckning (faszikulation), som är en okontrollerbar, fin rörelse i en liten del av en större muskel och som kan synas under huden.
Symtomen på en muskelspasm beror på vilken muskel som drabbats, men i allmänhet känns det som en knut eller en spändhet i muskeln. Här följer sju konkreta råd som hjälper dig att förebygga besvären.
Överansträng inte dina muskler, eftersom spasmer är vanligare i trötta och hårt arbetade muskler. Att översträcka en muskel eller hålla den i samma position under lång tid ökar också risken för kramp.
Förebygg uttorkning genom att dricka rikligt med vätska och ersätta de elektrolyter som förloras via svetten. För att fungera optimalt behöver musklerna vatten, natrium, glukos, kalium, magnesium och kalcium. När någon av dessa ämnen bristfälliggörs ökar risken för muskelspasmer.
Flera medicinska tillstånd kan ligga bakom återkommande muskelspasmer, exempelvis diabetes, sköldkörtelsjukdom, blodbrist (anemi), njursjukdom och hormonrubbningar. Även ryggmärgsskador och multipel skleros är kopplade till muskelspasmer. Se därför till att eventuell grundsjukdom får rätt behandling.
Tala med din läkare om någon av de mediciner du använder kan öka risken för muskelspasmer. Många läkemedel, bland annat vissa mot astma, högt kolesterol och benskörhet, anger muskelspasmer som möjlig biverkning. Även vätskedrivande läkemedel (diuretika) kan utlösa kramp, eftersom de förändrar mineral- och elektrolytbalansen och kan leda till uttorkning.
Vid behov finns läkemedel som kan förebygga muskelspasmer. Läkemedel som påverkar nivåerna av acetylkolin, dopamin och GABA (gamma-aminosmörsyra) ordineras ofta både för att behandla och förebygga besvären. Karbamazepin, ett antiepileptiskt läkemedel, samt muskelavslappnande medel är ofta förstahandsval. Botoxinjektioner kan i vissa fall också vara till hjälp.
Sträck försiktigt ut musklerna innan du börjar fysiskt krävande aktivitet eller träning. Stretching kan dessutom lindra en muskelspasm som redan har startat.
Tänk på din hållning när du sitter eller står stilla under långa perioder. Obekväma sittställningar, till exempel framför datorn med handen på musen, kan öka risken för muskelspasmer i rygg och nacke. Varva gärna stillasittandet med korta pauser och rörelse.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online