Ledvärk kan variera från måttlig till så svår att den blir helt invaliderande. Även om artros ofta ligger bakom kronisk ledvärk kan besvären också bero på andra faktorer, exempelvis ledsäcksinflammation (bursit) eller en skada i mjukdelarna. Att ta reda på vad som orsakar smärtan är första steget mot en framgångsrik behandling. Utmaningen är att ledvärk kan vara ett symtom på många olika sjukdomar – därför krävs en grundlig medicinsk utredning för att fastställa orsaken.
Artros är den vanligaste orsaken till ledvärk. Det är ett degenerativt tillstånd där brosket i lederna successivt slits ner, vilket gör att benen gnuggas mot varandra och ger upphov till svullnad och smärta. Forskning från University of North Carolina visar att ärftlighet ökar risken att utveckla artros efter 40 års ålder. Studien visade också att både kvinnor och män med övervikt löper större risk att drabbas av artrosrelaterad ledvärk.
Reumatoid artrit, som är vanligare bland kvinnor, är en autoimmun sjukdom som angriper kroppens eget immunförsvar. Den inflammation som uppstår bryter ner lederna och orsakar smärta och stelhet.
Övervikt belastar muskler och leder extra hårt, och redan några kilos viktminskning kan göra skillnad. American Obesity Association rapporterar att kronisk ledvärk är ett vanligt problem hos personer med fetma, eftersom varje kilogram överflödig kroppsvikt ökar pressen på kroppens muskler och leder. Studier visar dessutom att viktnedgång kan lindra kroniska knäbesvär – för varje kilo du går ner minskar belastningen på knälederna med ungefär fyra kilo. Att hålla vikten i schack kan också förebygga artros i höfter och knän.
Att träna för ofta eller för hårt, särskilt utan uppvärmning och stretchning, kan ge upphov till smärtsamma leder. Du bör dock inte sluta motionera – se bara till att ge kroppen tid att återhämta sig mellan passen. Värm alltid upp innan intensiv eller stötande konditionsträning, eftersom all aktivitet som belastar lederna med hårda stötar kan orsaka smärta. Yoga och simning är skonsamma alternativ med låg belastning. Enligt American Council on Exercise förbättrar regelbunden aktivitet din rörlighet, vilket i sin tur kan hjälpa till att minska ledvärken.
Benskörhet försvagar skelettet och kan orsaka smärta i de leder som förbinder benen. Även om tillståndet primärt drabbar benen är det alltså vanligare att det ger ledvärk än direkt bensmärta. Ett undantag är smärtan vid en fraktur som beror på förlorad bentäthet. Bensköra ben är mer sköra och bryts därför lättare – inte bara vid ett fall utan till och med när man lyfter något tungt.
Fibromyalgisyndrom kännetecknas framför allt av utbredd smärta i muskler och leder i hela kroppen. Smärtan är kronisk och spridd. Forskarna diskuterar fortfarande orsakerna, men intensiteten tycks variera med klimat och väder, grad av trötthet, mängden fysisk aktivitet, stress samt hormonella svängningar. Vissa drabbade har endast lindrig smärta och klarar vardagen trots besvären, medan smärtan för andra är så kraftig att den leder till funktionsnedsättning.
Kronisk led- och muskelvärk samt svullnad är ofta de mest framträdande symtomen vid systemisk lupus erythematosus (SLE), en autoimmun sjukdom. Smärtan brukar vara ett av de första tecknen på sjukdomen. Orsaken är okänd, men både genetiska och miljömässiga faktorer anses spela roll. De flesta personer med lupus utvecklar artrit och lider av ledvärk, framför allt i knän, fingrar, händer och handleder. Diagnosen kan vara svår att ställa eftersom sjukdomen ofta yttrar sig i muskel- och ledvärk tillsammans med andra influensaliknande symtom.
Kontakta vården om din ledvärk varar längre än några veckor, förvärras eller åtföljs av svullnad, rodnad, feber eller nedsatt rörlighet. En tidig diagnos ökar chanserna till effektiv behandling och en bättre livskvalitet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online