Axeln är en så kallad kulled, vilket innebär att överarmsbenets (humerus) huvud vilar i en liten ledpanna av brosk som kallas labrum. Denna konstruktion ger överarmen stöd och gör det möjligt för axeln att röra sig med fullt rörelseomfång. Vid en axelurledvridning glider dock överarmsbenet ut ur ledpannan, vilket orsakar kraftig smärta och en tillfällig oförmåga att röra armen normalt.
Det finns två huvudtyper av axelurledvridningar. En främre (anterior) urledvridning uppstår när överarmsbenets huvud pressas ut ur axelleden framåt, mot kroppens framsida. Detta orsakas oftast av ett fall på utsträckt arm eller av trauma mot axelns baksida. En bakre (posterior) urledvridning, som är betydligt mindre vanlig, beror i regel på ett plötsligt slag mot axelns framsida. Generellt läker främre urledvridningar snabbare än bakre.
Den första fasen av behandlingen går ut på att föra överarmsbenets huvud tillbaka in i axelleden. Detta är enklast att göra direkt efter skadan, eftersom leden efter cirka 30 minuter tenderar att svullna och bli stel. Om så händer kan smärtlindring eller muskelavslappnande läkemedel via intravenös droppe behövas för att kunna flytta tillbaka leden på plats.
Därefter placerar läkaren den skadade armen i en mitella som immobiliserar leden. Mitellan bör bäras i två till tre veckor. Efter denna period ordineras fysioterapi för att fortsätta och stödja läkningsprocessen.
Läkaren kommer att kontrollera två huvudsakliga komplikationer. Den första och mest oroande är stickningar, domningar eller känselbortfall i armen, vilket kan tyda på en skadad eller avsliten nerv. I sådana fall kan kirurgi krävas för att reparera nerven och undvika permanent känselbortfall.
Den andra komplikationen är en fraktur på överarmsbenet, som kan uppstå genom det trauma som uppstår när benhuvudet rycks ut ur axelleden. Detta kan diagnostiseras med röntgen. En frakturerat överarmsben förlänger läkningstiden och kan i vissa fall kräva ortopedisk kirurgi.
I allmänhet läker en urledvrad axel helt inom fyra till tolv veckor. Exakt hur lång återhämtningstiden blir beror på flera faktorer, bland annat omfattningen av strukturella skador på musklerna vid skadetillfället, patientens ålder (yngre patienter läker i regel snabbare) samt hur fysioterapiprogrammet följs.
När läkningsprocessen är klar har patienten normalt full rörelseomfång i axeln, även om vissa aktiviteter – exempelvis plötslig vridning av axeln – kan orsaka smärta i upp till ett år efter skadan.
Huvudmålet med fysioterapi är att stärka axelmusklerna, vilket fyller två viktiga funktioner. För det första hjälper träningen till att återuppbygga de axelmuskler som skadades vid urledvridningen och återställa axelns styrka. För det andra bidrar starkare muskler till att hålla axelleden stabil och intakt i framtiden.
Underlåtenhet att genomföra fysioterapin kan lämna stödmusklerna försvagade, vilket minskar axelns stabilitet och ökar risken för ny urledvridning samt andra skador. Att följa rehabiliteringsprogrammet noggrant är därför avgörande för en fullständig och varaktig återhämtning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online