Spjälor, även kallade skenor eller gips, finns för i princip varje rörlig del av kroppen. De används för att stabilisera en skada efter en olycka, förebygga ytterligare skador eller komplikationer samt underlätta läkningen efter skador och kirurgiska ingrepp. Här går vi igenom de vanligaste typerna av spjälor och vad de används till.
För lindring vid artros, karpaltunnelsyndrom, efter en skada eller operation, eller för korrigering av fysiska missbildningar finns hand- och fingerspjälor. De håller handen, handleden eller fingrarna i en position som ger optimala förutsättningar för läkning samtidigt som de lindrar smärta.
Spjälor finns för anklar, knän eller hela benet och ger stöd och lindring efter operationer, vrickningar eller andra benskador som kräver stabilisering. En väl anpassad benspjäla avlastar den skadade delen och gör det möjligt att återfå rörligheten gradvis och säkert.
Ryggspjälor och ryggstöd används för hållningskorrigering, behandling av ryggskador eller för stabilisering efter operation. De används även förebyggande för att skydda bäraren mot belastningsskador i arbetslivet, exempelvis vid tunga lyft eller långvarigt stillasittande arbete.
Tandskenor kan lindra spänningsrelaterade migränhuvudvärkar och besvär med käkleden (TMJ). De skyddar också tänderna mot skador orsakade av bruxism, alltså omedvetet tandgnissling, ofta under natten. En tandskena fördelar trycket jämnt och minskar slitage på tandemaljen.
Spjälor kan vara till stor nytta för barn som lider av medicinska tillstånd som skolios. Genom att hjälpa till att förebygga missbildningar och ge kontroll över rörelser kan spjälor bidra till en bättre utveckling och högre livskvalitet.
Vilken typ av spjäla som passar bäst beror på skadans art, kroppsdel och individuella behov. Kontakta alltid läkare, sjukgymnast eller annan vårdpersonal innan du använder en spjäla, så att du får rätt storlek, passform och användningsinstruktioner för bästa möjliga resultat.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online