Kapillärer är kroppens minsta blodkärl med en diameter på endast 5–10 mikrometer. Vener är däremot betydligt större och har oftast en diameter på mellan 1 och 2 millimeter – alltså hundratals gånger bredare än en enskild kapillär.
Storleksskillnaden beror framför allt på att kärlen har helt olika funktioner. Kapillärernas uppgift är att utbyta syre och koldioxid mellan blodet och kroppens vävnader. Detta sker genom de mycket tunna och genomsläppliga kapillärväggarna, som består av bara ett enda cellager. Ju tunnare väggen är, desto effektivare blir utbytet av gaser, näringsämnen och avfallsprodukter.
Vener har en annan uppgift: att transportera blodet tillbaka till hjärtat. Eftersom de inte deltar i något gasutbyte behöver de inte vara lika tunna eller genomsläppliga som kapillärerna. Istället är deras väggar något tjockare och mer muskulösa, om än fortfarande tunnare än artärernas.
Blodtrycket sjunker gradvis längs cirkulationssystemets bana. När blodet når kapillärerna har trycket redan sjunkit avsevärt jämfört med artärerna, och i venerna är trycket som lägst. Det låga trycket gör att venerna klarar sig med tunnare och mindre elastiska väggar än artärerna. Venklaffarna hjälper dessutom till att hålla blodflödet riktat mot hjärtat.
Kapillärernas tunna väggar och ringa storlek gör dem extremt flexibla och gör det möjligt för dem att tränga in i nästan alla kroppens vävnader – från hjärnan och hjärtat till lungorna och huden. Detta tätt förgrenade nätverk säkerställer att varje cell ligger i närheten av ett blodkärl. Venerna, som samlar upp blodet från kapillärerna, är större, mindre flexibla och bildar inte samma finmaskiga nätverk.
Sammanfattningsvis beror skillnaden i tjocklek på att kapillärerna är specialiserade på utbyte av ämnen, medan venerna är byggda för transport. Deras respektive storlekar och väggkonstruktioner speglar precis de roller de fyller i cirkulationssystemet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online