Låga blodvärden hos barn kan beskrivas med flera olika medicinska begrepp och bero på en rad olika tillstånd. Hos spädbarn och barn bildas blodcellerna i benmärgen i kroppens olika ben. Vilken behandling som behövs beror på vilken typ av lågt blodvärde det rör sig om.
Flera olika tillstånd kan leda till ett lågt antal vita blodkroppar. Leukopeni innebär en minskning av det totala antalet vita blodkroppar. En minskning av antalet neutrofiler kallas neutropeni – neutrofiler är en typ av vita blodkroppar. Granulocytopeni avser en minskad produktion av granulocyter, en grupp vita blodkroppar som omfattar eosinofiler, basofiler och neutrofiler.
Vita blodkroppars uppgift är att bekämpa infektioner och sjukdomar. Hos barn bedöms ett lågt värde utifrån flera faktorer, bland annat kön och ålder. Eftersom det finns flera undertyper av vita blodkroppar är det möjligt att endast en av dem ligger lågt.
Röda blodkroppar transporterar syre och näringsämnen i kroppen. Låga värden upptäcks genom prover på hemoglobin, hematokrit och antal röda blodkroppar (RBC). Begreppen myelosuppression och pancytopeni används ofta i detta sammanhang. Myelosuppression innebär en minskad totalproduktion av blodceller, medan pancytopeni betyder att både vita blodkroppar, röda blodkroppar och blodplättar är minskade.
Ett lågt antal vita blodkroppar hos barn kan bero på många olika tillstånd, exempelvis medfödda sjukdomar, virusinfektioner som stör benmärgens funktion, autoimmuna sjukdomar, cancer samt läkemedel som skadar eller förstör benmärgen. Tillstånd som kopplas till låga vita blodkroppsvärden inkluderar leukemi, lupus, hiv/aids, hypotyreos, svåra allergiska reaktioner, aplastisk anemi, hypersplenism, myelofibros, myelodysplastiska syndrom, reumatoid artrit och myelokatexis. Även vitaminbrister, strålbehandling, parasitsjukdomar och andra autoimmuna och medfödda tillstånd kan ligga bakom.
Ett lågt antal röda blodkroppar orsakas av anemi, det vill säga en lägre mängd röda blodkroppar i blodet än normalt. Anemi beror vanligtvis på att röda blodkroppar bryts ner snabbt eller att produktionen är otillräcklig. Den kan också orsakas av järnbrist, blyförgiftning, kroniska sjukdomar och njursjukdom. Järnbristsanemi kan drabba barn och tonåringar i alla åldrar som inte får i sig tillräckligt med järn eller som förlorar blod genom blödningar.
Symtom vid lågt antal vita blodkroppar kan vara sår i munnen, en vit beläggning i munnen eller på tungan, halsont, blod i urinen, svidande vid urinering samt ett ökat behov av att kissa oftare.
Vid låga röda blodkroppsvärden förekommer symtom som andnöd, trötthet, huvudvärk, bröstsmärta, svaghet, yrsel, blek hud och ökad hjärtfrekvens. Spädbarn och barn med låga röda blodkroppsvärden kan också växa långsammare än normalt.
Vid lågt antal vita blodkroppar kan ett eller flera läkemedel kombineras. Antimikrobiella läkemedel används mot infektioner som uppstår på grund av ett försvagat immunförsvar. Pegfilgrastim (Neulasta), filgrastim (Neupogen) och sargramostim (Leukine) används för att hindra antalet vita blodkroppar från att sjunka för lågt efter kemoterapi. Läkaren kan också ordinera antibiotika.
Behandling av låga röda blodkroppsvärden inkluderar läkemedlen epoetin alfa (Procrit) och darbepoetin (Aranesp). Läkaren kan även rekommendera receptfria kosttillskott, exempelvis multivitamin och järntillskott, samt en proteinrik kost. I vissa fall kan en transfusion av röda blodkroppar behövas.
Kontakta alltid vården om du misstänker att ditt barn har lågt blodvärde. En enkel blodprovstagning kan ge svar om vad symtomen beror på, och rätt behandling kan sättas in i tid.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online