När du skär dig stelnar blodet för att såret ska sluta blöda och kunna läka. Det är helt normalt – utan denna förmåga skulle man förblöda. Blodproppar som bildas inuti blodkärlen är däremot inte naturliga och kan bli livshotande om de inte behandlas i tid.
Cancer stör blodets naturliga cirkulationsprocess, vilket kan leda till att en blodpropp bildas. Minst 50 procent av alla personer med cancer, och hela 95 procent av dem som har cancer med metastaser (dottersvulster), uppvisar någon form av onormal blodkoagulering.
Hälften av männen som diagnostiseras med prostatacancer dör faktiskt inte av cancern själv, utan av hjärtrelaterade problem som stroke och blodproppar. Tyvärr finns det idag inget säkert sätt att identifiera en individuell risk för patologisk koagulering. Tar man dessutom förebyggande medicin mot blodproppar ökar risken för allvarliga blödningar betydligt. Det bästa man kan göra är att känna till symtomen och diskutera sin individuella risk med sin onkolog.
Om du har cancer är tromboemboliska komplikationer den näst vanligaste dödsorsaken. Femton procent av alla cancerpatienter utvecklar djup ventrombos (DVT) eller disseminerad intravaskulär koagulering (DIC). De som genomgår kemoterapi, hormonbehandling eller kirurgi, eller som har centrala venkatetrar, löper dessutom ökad risk att drabbas av blodproppar.
Fyra procent av de personer som läggs in på sjukhus på grund av en blodpropp får en cancerdiagnos inom det första året. I genomsnitt får tio procent av personerna med en oförklarlig blodpropp en cancerdiagnos inom de följande två åren.
Cancer kan stimulera blodlevringen redan innan sjukdomen går att upptäcka. Cancer har kopplats samman med ett hyperkoagulabelt tillstånd, alltså en ökad benägenhet för blodproppsbildning. Många läkare tror därför att en blodpropp kan vara ett av de första tecknarna på cancer. Det beror på att patienterna genomgår omfattande undersökningar för att ta reda på varför proppen uppstod – och hos många av dessa patienter upptäcks cancer.
Cancerläkemedlet bevacizumab kan öka risken att utveckla blodproppar i benen eller lungorna. Shobha Rani Nalluri, medicine doktor vid Stony Brook University i Stony Brook, New York, och hennes kollegor genomförde studier som bekräftar detta. Totalt deltog 7 956 patienter med avancerade solida tumörer i 15 randomiserade kontrollerade prövningar. Av dessa hade 11,9 procent venös tromboembolism i någon svårighetsgrad, medan risken för höggradig tromboembolism låg på 6,3 procent. Patienter som behandlades med bevacizumab hade sammanlagt 33 procent högre risk att drabbas av venös tromboembolism.
Blodtransfusioner som ges till cancerpatienter med anemi ökar också risken för blodproppar. Khorana genomförde en stor studie med 70 500 patienter som fått blodtransfusion. Studien visade att 7,2 procent utvecklade venös tromboembolism och 5,2 procent arteriell tromboembolism. Jämfört med patienter som inte fått blodtransfusion innebar detta en ökning med 3,8 respektive 3,1 procentenheter.
Mucin är ett slemsliknande ämne som produceras av cancerformer i lungor, mage och tarm. Detta ämne ökar risken för blodproppsbildning. Vissa cancerformer innebär generellt sett en förhöjd risk, bland annat pankreas-, tarm-, lung-, mag-, äggstocks- och livmodercancer samt akut myeloisk leukemi.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online