1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Menstruationsrubbningar: vad du bör känna till om oregelbundna cykler

Varje månad genomgår en kvinna en menstruationscykel som innebär olika förändringar i äggstockar, bröst, slida och livmoder. En menstruation varar i genomsnitt fem dagar och återkommer ungefär var 28:e dag, även om dessa siffror kan variera betydligt från kvinna till kvinna. Även om de flesta kvinnor har helt normala cykler finns det flera typer av menstruationsrubbningar som är bra att känna till – både för att kunna identifiera symtom och för att veta när det kan vara dags att kontakta vården.

Onormal livmoderblödning (AUB)

Onormal livmoderblödning, ofta förkortad AUB (abnormal uterine bleeding), innebär att en kvinna upplever mycket kraftiga blödningar under sin menstruation. Har du AUB kan du förlora 10 till 20 gånger mer blod än vid en vanlig mens. Enligt Healthy Women kan tillståndet uppträda i alla åldrar då en kvinna har menstruationscykler.

Vanliga orsaker är hormonella obalanser, missfall och strukturella förändringar i livmodern, exempelvis polyper eller fibroider. Även vissa medicinska tillstånd kan ligga bakom, såsom sköldkörtelproblem, leukemi och blodproppssjukdomar.

Hypomenorré

Hypomenorré betecknar ett svagt blodflöde under menstruationen. Rubbningen kännetecknas av så kallad spotting – det vill säga att blodflödet under mensen växlar mellan att vara regelbundet och mycket sparsamt. Hypomenorré är vanligast hos personer med sköldkörtelbesvär eller njursjukdomar, men kan även bero på hormonell påverkan från exempelvis preventivmedel.

Amenorré – utebliven menstruation

Amenorré innebär att menstruationen uteblir. Det är ett normalt tillstånd före puberteten, under graviditet och efter menopaus. Utöver detta skiljer man mellan primär och sekundär amenorré:

  • Primär amenorré diagnostiseras vanligen hos flickor som inte fått sin första mens vid 16 års ålder. Orsaken ligger ofta i hormonregleringen, exempelvis bristande aktivering av hypothalamus eller hypofysen.
  • Sekundär amenorré diagnostiseras när en kvinna som tidigare haft regelbundna menstruationer slutar mensa i mer än tre månader. Vanliga orsaker är stress, sjukdom, kraftig viktnedgång eller intensiv träning samt andra tillstånd som påverkar östrogennivåerna.

Premenstruell dysforisk störning (PMDD)

Premenstruell dysforisk störning, PMDD, drabbar cirka 3 till 5 procent av alla kvinnor enligt Healthy Women. Tillståndet liknar PMS men skiljer sig framför allt i symtomens svårighetsgrad. Medan någon med PMS kanske får en lätt huvudvärk, kan en person med PMDD drabbas av kraftig migrän. Typiska symtom är starka humörsvängningar och ångest, och depression utgör en central del av bilden. Många beskriver PMDD som ett tillstånd som påtagligt påverkar vardagslivet och relationer.

Dysmenorré – mensvärk

Dysmenorré är det medicinska namnet på mensvärk. Även här finns två typer:

  • Primär dysmenorré består av värk som går över efter några dagar och som inte beror på något annat fysiskt tillstånd. Den orsakas oftast av prostaglandiner, ämnen som får livmodern att dra ihop sig.
  • Sekundär dysmenorré orsakas däremot av ett underliggande fysiskt tillstånd, exempelvis endometrios, och brukar uppträda många år efter att en kvinna fått sin första mens. Symtomen kan inkludera yrsel, kräkningar och svettningar.

När ska du söka vård?

Kontakta din vårdcentral eller gynekolog om dina blödningar blir kraftigt förändrade, om mensen uteblir i mer än tre månader utan att du är gravid, eller om smärtorna är så besvärande att de stör ditt dagliga liv. En undersökning kan hjälpa till att fastställa orsaken och ge rätt behandling.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online