Sickelcellsanemi är en ärftlig blodsjukdom som orsakas av en punktmutation på den korta armen av kromosom 11. Den muterade genen ger upphov till röda blodkroppar som är stela och har en karakteristisk sigdform. Dessa celler bryts ner i kroppens kapillärer och i mjälten snabbare än vad kroppen hinner bilda nya. Upptäckten av sjukdomens bakomliggande orsak blev en milstolpe inom molekylärbiologin – för första gången kunde man koppla en specifik proteinmutation till symptomen hos en mänsklig genetisk sjukdom.
Sickelcellsanemi identifierades för första gången av hjärtläkaren James B. Herrick i Chicago år 1904, men rapporter om sjukdomens symptom fanns redan från 1670 i Ghana i Afrika. År 1949 publicerade Linus Pauling och hans kollegor vid California Institute of Technology artikeln "Sickle Cell Anemia, a Molecular Disease", i vilken de fastställde att sjukdomens symptom berodde på en mutation i hemoglobinmolekylen. Under perioden 1990–2003 kartlades hemoglobingenen på kromosom 11 inom ramen för det internationellt finansierade forskningsprojektet Human Genome Project.
Sickelcellsanemi är en ärftlig, homozygot sjukdom. För att utveckla sjukdomen fullt ut måste en individ bära på två kopior av den onormala hemoglobinen. Personer med en normal och en onormal kopia kallas bärare av sickelcellegenskapen och uppvisar vanligtvis inga besvär. År 2008 uppskattades cirka 70 000 personer i USA leva med sickelcellsanemi. På grund av genetisk predisposition hos vissa etniska grupper drabbar sjukdomen främst afroamerikaner.
Den onormala hemoglobinen kännetecknas av en enskild nukleotidpolymorfism i betaglobinkedjan. Mutationen innebär att DNA-basen adenin byts ut mot tymin, vilket leder till att aminosyran glutamat ersätts av valin på position 6 i betaglobinkedjan. Eftersom valin är hydrofobt polymeriserar det lätt med andra hydrofoba delar av hemoglobinproteinet och bildar stela fibrer. Dessa fibrer ger de röda blodkropparna sin sigdform och förklarar även förlusten av elasticitet.
Sickelcellsanemi ger upphov till en rad symptom som kan variera från lindriga till mycket allvarliga. Anemirelaterade symptom – kroppens reaktion på ett lågt blodvärde – kan inkludera yrsel, huvudvärk, andnöd och bröstsmärtor. Patienter drabbas också av akuta eller kroniska smärtanfall, så kallade sickelcellskriser, som orsakas av ansamlingar av sigdformade celler i lungorna, buken, lederna och skelettet. Sjukdomen kan även utlösa allvarliga blodrelaterade komplikationer som mjältkris, akut bröstsyndrom, pulmonell arteriell hypertension, stroke och multiorgansvikt.
Genom molekylär analys av kromosomstrukturer har forskare kunnat fastställa att hemoglobinen muterade flera gånger genom minst fyra oberoende mutationshändelser. Tre av dessa ägde rum i Afrika, medan den fjärde skedde i centrala Indien eller Saudiarabien. Samtliga mutationshändelser inträffade för ungefär 70 000 till 150 000 år sedan.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online