Ett lågt antal vita blodkroppar kan orsakas av många olika sjukdomar och tillstånd. När nivån av vita blodkroppar sjunker försämras också kroppens förmåga att försvara sig mot infektioner. Den medicinska termen för lågt antal vita blodkroppar är leukopeni. Tillståndet kan bero på medfödda sjukdomar, virusinfektioner, vissa cancerformer, specifika läkemedel eller autoimmuna sjukdomar.
HIV och AIDS kan ge ett lågt antal vita blodkroppar. HIV (humant immunbristvirus) är viruset som i ett sent skede utvecklas till AIDS. Smitta överförs via oskyddat sex, delade sprutor, icke steriliserad medicinsk eller tandläkarutrustning samt från mor till barn under graviditet eller förlossning. Personer med HIV/AIDS löper högre risk för vissa cancerformer och ett stort antal infektioner, exempelvis bakteriell lunginflammation, tuberkulos, viral hepatit, herpes simplex, kryptokockmeningit och toxoplasmos. Bland cancerformerna som är kopplade till HIV finns non-Hodgkins lymfom och Kaposis sarkom.
Leukemi är en cancerform som drabbar det lymfatiska systemet och benmärgen. Vid sjukdomen bildar benmärgen stora mängder onormala vita blodkroppar. Vanliga symtom är trötthet, svaghet, feber och frossa, svullna lymfkörtlar, återkommande infektioner, viktnedgång, aptitlöshet, kraftig svettning och andnöd. Leukemi kan behandlas med cellgifter (kemoterapi), strålbehandling eller benmärgstransplantation.
Aplastisk anemi uppstår när benmärgen skadas så att dess förmåga att producera nya blodkroppar, inklusive vita blodkroppar, hämmas. Orsaken kan vara en autoimmun sjukdom, cellgiftsbehandling, strålning, giftiga kemikalier, vissa läkemedel eller en virusinfektion. Symtom kan omfatta trötthet, snabb puls, hjärtblåsljud, blek hy, yrsel, hudutslag, lättbildade blåmärken, långvarig blödning efter skador och ihållande infektioner. Behandlingen kan bestå av blodtransfusioner, transfusion av röda blodkroppar eller blöplättar, immunsupprimerande läkemedel, antibiotika, antivirala medel, läkemedel som stimulerar benmärgen eller en benmärgstransplantation.
Hypertyreos, en överaktiv sköldkörtel, kan också leda till ett lågt antal vita blodkroppar. Vid tillståndet producerar sköldkörteln för mycket tyroxin, ett hormon som styr ämnesomsättningen. Hypertyreos kan bero på en autoimmun sjukdom som Graves sjukdom, inflammation i sköldkörteln (tyreoidit) eller hyperaktiva sköldkörtelknutor. Typiska symtom är viktnedgång trots ökad aptit, hjärtklappning, kraftig svettning, trötthet, oro och ångest, sömnproblem, förändrade tarmvanor och värmeökänslighet. Behandlingsalternativ inkluderar betablockerare, tyreostatiska läkemedel, radioaktivt jod eller kirurgi.
Ett lågt antal vita blodkroppar kan även orsakas av medfödda sjukdomar som Kostmanns syndrom och myelokathexis. Kostmanns syndrom innebär att produktionen av neutrofiler är nedsatt, medan myelokathexis är ett tillstånd där neutrofilerna inte kommer ut i blodbanan. Enligt Merck utgör neutrofiler mellan 45 och 75 procent av de vita blodkropparna, vilket gör dessa tillstånd särskilt betydelsefulla för immunförsvaret.
Autoimmuna sjukdomar kan ligga bakom ett lågt antal vita blodkroppar. Två vanliga exempel är reumatoid artrit och lupus. Reumatoid artrit ger inflammation i lederna med svullnad, smärta och med tiden missbildningar av lederna. Lupus kännetecknas av kronisk inflammation i bland annat njurar, leder, hud, blodceller, hjärta och lungor. Behandlingen av båda sjukdomarna kan omfatta immunsupprimerande läkemedel och smärtlindring.
Eftersom leukopeni ofta inte ger några tydliga symtom upptäcks tillståndet vanligtvis vid ett rutinmässigt blodprov. Kontakta läkare om du drabbas av återkommande infektioner, feber utan uppenbar orsak eller andra tecken på nedsatt immunförsvar. Behandlingen styrs av den bakomliggande orsaken, och en tidig diagnos underlättar en effektiv vård.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online