Ett förhöjt antal vita blodkroppar, även känt som leukocytos, kan tyda på att det finns en infektion i kroppen. När immunförsvaret upptäcker en angripare produceras och frigörs vita blodkroppar för att bekämpa de inkräktande patogenerna. Olika typer av vita blodkroppar – neutrofiler, lymfocyter, eosinofiler, basofiler och monocyt – har var sin specifik uppgift när det gäller att identifiera och eliminera skadliga mikroorganismer.
Ett högt antal vita blodkroppar kan kopplas till flera olika slags infektioner:
Vanliga bakteriella infektioner som ofta ger ett förhöjt värde är lunginflammation (pneumoni), urinvägsinfektioner, sepsis (blodförgiftning), hudinfektioner såsom cellulit samt hjärnhinneinflammation (meningit).
Vissa virusinfektioner kan också leda till ett ökat antal vita blodkroppar, exempelvis influensa, viral hepatit (leverinflammation), körtelfeber (infektiös mononukleos) och viral hjärnhinneinflammation.
Vissa parasitsjukdomar, som malaria, kan utlösa en ökning av vita blodkroppar när kroppen reagerar på de inkräktande parasiterna.
Allvarliga svampinfektioner, till exempel invasiv candidiasis, kan likaså ge upphov till förhöjda nivåer av vita blodkroppar.
Det är viktigt att komma ihåg att ett högt antal vita blodkroppar inte alltid beror på en infektion. Även andra tillstånd och faktorer kan ligga bakom, bland annat autoimmuna sjukdomar, leukemi (blodcancer), vissa läkemedel, kronisk eller akut inflammation, svår stress, intensiv fysisk träning, rökning och graviditet.
För att avgöra vilken typ av infektion eller vilket tillstånd som ligger bakom ett förhöjt antal vita blodkroppar krävs en helhetsbedömning. Vårdpersonalen utgår från patientens symtom, sjukhistoria, laboratorieresultat och en fysisk undersökning. Ibland behövs ytterligare provtagningar eller bilddiagnostik för att fastställa den exakta diagnosen och kunna sätta in rätt behandling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online