Agglutination i samband med blodtransfusion uppstår när de röda blodkropparna (erytrocyterna) från givare och mottagare reagerar med varandra och klumpas ihop. Reaktionen kan bli livshotande om blodkropparna bryts ner, eftersom det leder till otillräcklig syretillförsel till kroppens vävnader och organ.
Här går vi igenom de vanligaste orsakerna till agglutination efter en blodtransfusion.
ABO-systemet bestäms av förekomsten eller avsaknaden av specifika antigener (A och B) på ytan av de röda blodkropparna. En människa kan ha blodgrupp A, B, AB eller O, beroende på vilka antigener som finns i blodet.
Om en patient får en transfusion från en givare med inkompatibel ABO-blodgrupp kommer mottagarens immunsystem att känna igen de främmande antigenen och bilda antikroppar mot dem. Antikropparna binder sedan till givarens röda blodkroppar, vilket orsakar agglutination. Ett klassiskt exempel är när en person med blodgrupp A får blod från en givare med blodgrupp B – då angriper mottagarens anti-B-antikroppar givarens B-antigener, vilket leder till att blodkropparna klumpas ihop.
Rh-faktorn är en annan viktig antigen som finns på de röda blodkropparna. Individer är antingen Rh-positiva (Rh+), om de har Rh-antigenet på sina blodkroppar, eller Rh-negativa (Rh–), om de saknar det.
En person med Rh-negativt blod kan utveckla antikroppar mot Rh-antigenet efter exponering för Rh-positivt blod. Om en Rh-negativ mottagare får en transfusion från en Rh-positiv givare kan immunsystemet därför producera anti-Rh-antikroppar, vilket kan leda till agglutination av givarens röda blodkroppar.
Utöver ABO- och Rh-systemen finns det många andra, mindre kända blodgruppsantigener, exempelvis Kell, Duffy och Kidd. I vissa fall kan individer bära sällsynta antigener på sina röda blodkroppar som mottagarens immunsystem uppfattar som främmande, vilket även det kan utlösa agglutination efter transfusion.
För att undvika agglutination och andra transfusionsreaktioner genomförs alltid kompatibilitetstestning innan en blodtransfusion. Det innebär att mottagarens blod testas mot det aktuella givarblodet för att säkerställa att de passar ihop.
Korrekt matchning av ABO-blodgrupp och Rh-faktor, kompletterat med så kallade korsmatchningstester, är avgörande för att garantera säkra blodtransfusioner och minimera risken för allvarliga komplikationer.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online