Höga värden av segmenterade neutrofiler (segs) och stavar (abs) tillsammans med ett lågt lymfocytvärde i ett blodprov kan bero på flera olika faktorer. Här går vi igenom de vanligaste orsakerna bakom detta blodbildsmönster och vad det kan betyda.
Bakteriella infektioner är den vanligaste orsaken till förhöjda segs- och abs-värden. Vid en bakteriell infektion ökar kroppen produktionen och frisättningen av neutrofiler – en typ av vita blodkroppar som spelar en avgörande roll i försvaret mot bakterier. Neutrofilernas uppgift är att omsluta och förstöra bakterier i kroppen.
Ett högt värde av segs och abs i kombination med ett lågt lymfocytvärde kan därför tyda på en bakteriell infektion någonstans i kroppen.
Till skillnad från bakteriella infektioner leder virusinfektioner oftast till en minskning av antalet neutrofiler, medan lymfocyterna ofta ökar. Vid vissa virusinfektioner, exempelvis mässling eller röda hund, kan dock segs och abs tillfälligt höjas.
Om det låga lymfocytvärdet åtföljs av andra tecken på virusinfektion – såsom feber, hosta, halsont eller utslag – bör en viral orsak övervägas.
Akut stress, till exempel i samband med operation, trauma eller svåra brännskador, kan utlösa en fysiologisk stressreaktion som ger ökade segs- och abs-värden samt minskade lymfocyter. Reaktionen styrs av stresshormon som kortisol, vilket tillfälligt förändrar fördelningen av immunceller i kroppen.
Sjukdomar som påverkar benmärgens förmåga att producera och mogna blodceller kan ge onormala värden på vita blodkroppar. Tillstånd som myelodysplasi eller leukemi kan orsaka en ökning av omogna myeloiska celler (inklusive segs och abs), samtidigt som lymfocytantalet minskar.
Vissa autoimmuna sjukdomar, där kroppens immunsystem angriper egna vävnader, kan störa den normala produktionen och balansen mellan olika vita blodkroppar. Detta kan leda till variationer i värdena för segs, abs och lymfocyter.
Flera läkemedel kan påverka antalet vita blodkroppar. Kortikosteroider kan sänka lymfocytvärdet, medan cytostatika (kemoterapi) kan påverka produktionen av alla vita blodkroppar, inklusive segs, abs och lymfocyter.
Mjälten har en viktig funktion i övervakningen och borttagningen av gamla eller skadade blodkroppar, även vita blodkroppar. Mjältdysfunktion, till exempel vid splenomegali (förstorad mjälte) eller hypersplenism, kan leda till förändringar i antal och proportioner av vita blodkroppar i blodet.
Det är viktigt att komma ihåg att en noggrann utredning krävs för att fastställa den exakta orsaken till avvikande blodvärden. En sådan utredning innefattar en genomgång av patientens sjukdomshistoria, aktuella symtom samt kompletterande laboratorieprover. Om du är orolig för dina blodprovsresultat rekommenderas det alltid att kontakta läkare eller annan hälso- och sjukvårdspersonal för korrekt tolkning och eventuell vidare handläggning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online