Stamceller bildas naturligt i kroppen innan de utvecklas till specialiserade celler. När denna mognadsprocess störs kan cellerna bli defekta, vilket i sin tur kan leda till sjukdomar och medfödda missbildningar. Att skörda friska vuxna stamceller från en donator är därför en viktig metod inom modern medicin.
Donerade organ används främst vid transplantationer för att ersätta skadade organ. Det innebär att celler och vävnader inte kan tas från dessa organ för andra medicinska ingrepp. Stamceller hämtas därför i stället från källor som benmärg eller blod.
Vuxna stamceller har skördats sedan 1960-talet för att behandla allvarliga sjukdomar som leukemi. För patienter med denna blodcancer är en benmärgstransplantation en välbeprövad och ofta livräddande behandlingsmetod.
Processen inleds med att donatorn lämnar ett blodprov. Provet analyseras och matchas mot en lämplig patient med samma blodgrupp och vävnadstyp. En korrekt matchning är avgörande för att minimera risken för avstötning efter transplantationen.
Inför en perifer stamcells transplantation får donatorn ett läkemedel, exempelvis Neupogen (filgrastim). Läkemedlet tas några dagar före donationen och stimulerar stamcellerna att lämna benmärgen och strömma ut i blodbanan, vilket gör dem möjliga att samla upp.
Själva skörden utförs med en teknik som kallas aferees. Donatorns blod dras ut genom en arm och passerar en maskin som separerar stamcellerna från resten av blodet. Det återstående blodet återförs därefter till donatorn via den andra armen. Eftersom blodet returneras kontinuerligt är proceduren säker och relativt skonsam.
Den faktiska insamlingen av stamceller kräver vanligtvis ungefär en dag på sjukhuset för att afereesen ska fullbordas. I vissa fall kan fler än en session behövas för att uppnå tillräcklig mängd stamceller. Donatorn återfår normalt sitt ordinarie antal stamceller inom kort tid efter ingreppet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online