En vanlig missuppfattning är att blodgruppen skulle påverka hur ofta eller hur kraftigt man får näsblod. Det stämmer dock inte – blodgrupp och näsblod har inget direkt samband. Oavsett om du har blodgrupp A, B, AB eller 0 spelar det ingen roll för hur benägen du är att få näsblödningar.
Näsblod, som medicinskt kallas epistaxis, kan bero på många olika faktorer. Här är de vanligaste orsakerna:
Torr inomhusluft, särskilt under vintern eller vid uppvärmning med element, kan irritera nässlemhinnan. De tunna blodkärlen i näsan spricker då lättare, vilket leder till näsblod.
Allergiska reaktioner kan orsaka inflammation och svullnad i näsans slemhinnor. Det gör blodkärlen mer ömtåliga och ökar risken för blödningar.
Ett snedställt nässepptum, alltså när skiljeväggen mellan näsborrarna inte sitter rakt, kan göra att luftflödet i näsan blir ojämnt. Detta kan irritera slemhinnan och göra den mer benägen att blöda.
Infektioner som förkylning eller influenza orsakar inflammation och täppor i näspassagerna. När man då gnuggar eller torkar näsen ofta kan de känsliga blodkärlen skadas.
Fysisk skada, till exempel ett slag eller en stöt mot näsan, kan skada blodkärlen och utlösa en näsblödning.
Om du får frekventa eller kraftiga näsblödningar rekommenderas det att kontakta en läkare för att ta reda på den bakomliggande orsaken. Läkaren kan undersöka din näsa, kontrollera om du har allergier eller beställa ytterligare tester vid behov.
Behandlingen av näsblod handlar oftast om att åtgärda den underliggande orsaken samt att lindra symtomen. Enkla åtgärder som att hålla nässlemhinnorna fuktiga med nässalva eller fysiologisk koksaltlösning kan också förebygga nya blödningar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online