Blodgruppsärftlighet: Kan typ O och typ AB föräldrar få ett typ O barn?

Kort svar: Nej. Enligt standard mendelsk genetik är ett typ O barn omöjligt från en typ O (genotyp ii) och typ AB (genotyp I^AI^B) parning. Sannolikheten är 0%, inte 25% som ibland felaktigt hävdas. Här är den genetiska uppdelningen.

ABO-genetik uppdatering

Tre alleler finns vid ABO-lokus: I^A, I^B (kodominanta), och i (recessiv).
Typ O genotyp: ii (två recessiva alleler).
Typ AB genotyp: I^AI^B (en A och en B allel; ingen i allel).

Punnett-kvadrat: Typ O (ii) × Typ AB (I^AI^B)

	I^A (från AB-förälder)	I^B (från AB-förälder)
i (från O-förälder)	I^Ai → Typ A	I^Bi → Typ B
i (från O-förälder)	I^Ai → Typ A	I^Bi → Typ B

Möjliga barnblodgrupper

Typ A (I^Ai): 50% sannolikhet
Typ B (I^Bi): 50% sannolikhet
Typ O (ii): 0% – AB-föräldern har ingen i allel att bidra med.
Typ AB (I^AI^B): 0% – O-föräldern har ingen I^A eller I^B allel att bidra med.

Varför felet uppstår

Missuppfattningen uppstår typiskt från felaktig antagande att AB-föräldern kan skicka en "O" allel. I standardgenetik är AB-genotypen strikt I^AI^B; det finns ingen recessiv i allel närvarande. Vilken källa som helst som listar "OO" som möjlig genotyp för denna korsning är felaktig.

Extremt sällsynta undantag

Cis-AB variant: En sällsynt allel där A och B specificitet kodas på en enda kromosom. En individ med genotyp cis-AB / i skulle fenotypiskt verkna typ AB men kunde skicka i allelen, vilket gör ett typ O barn teoretiskt möjligt. Detta är utomordentligt sällsynt och populationsspecifikt.
Kimerism eller somatisk mutation: Teoretiska mekanismer utan klinisk relevans för rutinmässig rådgivning.

Slutsats: I standardgenetik kan ett typ O × typ AB par bara få typ A eller typ B barn. Ett typ O barn i detta scenario bör leda till utredning av non-paternity, sällsynt cis-AB variant, eller laboratorie fel.