Cerebral pares (CP) är en grupp kroniska tillstånd som påverkar muskelkoordination och kroppsrörelser. Tillståndet orsakas av hjärnskador som uppstår före födseln, under förlossningen eller i spädbarnsåldern. Enligt organisationen United Cerebral Palsy (UCP) beräknas cirka 764 000 vuxna och barn i USA leva med ett eller flera symtom på CP.
Även om rörelseförmågan påverkas av CP finns det inget fel på själva musklerna eller nerverna hos personer med tillståndet. Problemet ligger i områden i hjärnan som är skadade eller inte har utvecklats normalt. Eftersom dessa områden inte fungerar som de ska kan hjärnan inte styra hållning och rörelser på ett tillräckligt sätt.
Enligt National Institute of Neurological Disorders and Stroke föds de flesta barn med CP med tillståndet, även om det inte alltid upptäcks förrän flera månader eller till och med år senare.
Ett vanligt tecken på CP är ataxi, det vill säga nedsatt muskelkoordination vid viljestyrda rörelser. Spasticitet, som kännetecknas av överdrivna reflexer och stela muskler, är ett annat vanligt symtom. Om ditt barn har problem med spasticitet kan du märka att hen släpar efter ett ben vid gång, går med hukande hållning eller går på tårna.
Musklerna kan verka antingen onormalt stela eller onormalt slappa. Andra problem kan omfatta talsvårigheter eller problem med att svälja. Vissa barn kan också drabbas av intellektuell funktionsnedsättning, epileptiska anfall samt syn- eller hörselproblem.
Det kan vara svårt att upptäcka CP hos spädbarn, men det kan finnas tecken på att de motoriska färdigheterna inte utvecklas normalt. Ett barn med CP når kanske inte sina utvecklingsmilstolpar enligt det vanliga schemat – att rulla över, sitta, krypa och gå kan bli försenat.
Om din bebis har låg muskeltonus, så kallad hypotoni, kan hen verka onormalt avslappnad. Andra bebisar kan däremot verka onormalt styva på grund av hypertoni, ett tillstånd som kännetecknas av ökad muskeltonus. Det händer att ett barn först visar tecken på hypotoni och sedan framstår som hyperton efter några månader.
När ditt barn börjar sitta eller gå kan hens hållning se annorlunda ut, eller så kan hen tyckas favorisera ena sidan av kroppen.
Det finns ofta inget sätt att förebygga CP, men vissa faktorer ökar risken för att ett barn utvecklar tillståndet. Riskfaktorerna omfattar bland annat:
Ingen behandling kan idag vända den hjärnskada som CP innebär, men tillståndet kan hanteras för att uppnå maximal rörlighet och minimera besvären. Läkemedel kan användas för att slappna av spända muskler och kontrollera anfall.
Fysioterapi och arbetsterapi kan förbättra rörelsekontrollen, medan kirurgi ibland behövs för att lossa särskilt spända muskler eller korrigera anatomiska problem. Om ditt barn har svårt att tala tydligt kan talterapi rekommenderas.
Hjälpmedel som gångfordon, rullstolar och ortoser kan dessutom hjälpa en person med CP att leva ett mer självständigt och aktivt liv.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online